Inlägget publicerades tidigare på LR-bloggar i oktober 2020, då med rubriken "Väcka nyfikenhet för No".

​I skrivande stund har vi hunnit med att arbeta med det första avsnittet om magnetism. Detta blev mycket lyckat! Eleverna tyckte avsnittet var intressant och det väckte en lust att lära mer om magneter. Jag valde att dela upp lektionen på det sättet att vi tittade på filmen i slutet av skoldagen som en liten aptitretare inför morgondagens NO-lektion. Jag började sedan lektionen med att prata om filmen och repetera begrepp. Till hjälp gjorde jag en tankekarta med bildstöd i Widgit online. Vi pratade då om olika magneter och när jag frågade om vi hade några magneter i klassrummet, var eleverna snabba på att hitta dem på whiteboardtavlan. Jag hade förberett med 5 olika föremål, ett batteri, en sax, ett mynt, ett limstift och en färgpenna i trä. Sedan fick eleverna fundera på vilka föremål de trodde var magnetiska eller inte och skriva ned det i sin labbrapport. När alla skrivit sina hypoteser valde jag slumpvis ut (med stickor) fem elever som fick undersöka om föremålen var magnetiska och visa för de andra. Under tiden fick eleverna fortsätta fylla i sina labbrapporter. Slutligen pratade vi om vad som hände och varför det hände. I detta fall att saxen och batteriet (som var magnetiska) måste innehålla järn, nickel eller kobolt.

ersonligen var jag förvånad över att en så enkel övning kunde väcka sådant engagemang och arbetsglädje hos eleverna. Alla var aktiva och engagerade! Min slutsats var att avsnittet om magnetism skapade en förförståelse och nyfikenhet hos eleverna. De tyckte avsnittet var intressant och det väckte en lust hos dem att lära sig mer om magneter. Tack för den hjälpen!​

​År 1946 instiftade Läkarmissionen vänliga veckan. Tanken var att under en vecka på året skulle vänlighet mot medmänniskor uppmärksammas lite extra. Till en början låg vänliga veckan i början av november, men sedan 2014 ligger den under v.7 i samband med Alla hjärtans dag. (Källa: Wikipedia)
Egentligen kan jag tycka att vara vänlig och att arbeta med värdegrund är något vi ständigt ska göra i skolan. Det handlar mycket om att skapa ett tillåtande och positivt lärandeklimat i klassen. Vi ska ju alltid vara snälla mot varandra så att säga. Samtidigt tänker jag att det inte skadar att uppmärksamma vänlighet. Eleverna brukar dessutom tycka att det är kul, så varför inte?  Nedan följer en värdegrundsövning att använda för den som vill. Jag har valt att kalla den för "Hjärtepuffar".

Hjärtepuffar
Att vara vänlig kan t.ex. handla om att ge någon en komplimang, en s.k. uppåtpuff. Denna lektion handlar om att sprida lite glädje till andra på skolan genom att ge uppåtpuffar (eller hjärtepuffar som jag har valt att kalla dem). Eleverna får i uppdrag att skriva ned positiva budskap som de sedan får sätta upp i skolan, t.ex. i korridoren, i matsalen, på toaletten, på rektors dörr o.s.v. Allra roligast är om detta sker i smyg, utan att resten av skolan vet vilka som skrivit lapparna. Själva lektionen startas på samma sätt som den förra, alltså att reflektera tillsammans och skriva ned komplimanger som eleverna sedan kan använda sig av om de vill. De kan också låna stödmeningar av mig om de vill.

Här kan du ladda ned mallarna:
Hjärtepuffar

En uppgift som brukar vara mycket uppskattad av eleverna är att låta dem göra en egen julkalender. Det är också ett utmärkt tillfälle för eleverna att få en naturlig mottagare för sina texter, nämligen klasskamraterna. Jag har gjort lite olika slags kalendrar under årens lopp, beroende på elevernas ålder och hur mycket tid vi har att tillgå. Däremot brukar alla ha gemensamt att eleverna får varsin dag från den 1:a december till den 24:e. Efter det skriver de en text med jultema till sin dag. Det kan till exempel vara en saga, dikt eller bara en julhälsning av något slag. Sedan får de göra själva kalendern. Hur själva kalendern ser ut kan du själv välja, eller välja denna mall där kalendern är i form av en julstrumpa.

Här är länk till att ladda ned mallarna:
Julstrumpekalender

Måla av en barnboksfigur
En rolig och ofta väldigt uppskattad uppgift brukar vara att arbeta med olika barnbokskaraktärer. Börja med att läsa böcker från olika barnboksförfattare och prata om huvudpersonerna i de olika böckerna. Efter det får eleverna i uppgift att måla av olika figurer som sedan kan sättas upp till en liten utställning, t.ex. i klassrummet, korridoren eller matsalen. Därefter kan eleverna berätta om sin figur, till exempel vilken bok den kommer ifrån och vad dess författare heter o.s.v. Denna relativt enkla övning brukar ge eleverna lite extra läsmotivation eftersom barnbokskaraktärerna blir mera ”levande” för dem. Det blir lite roligare att läsa en bok om någon man redan är bekant med.
​

Bilderboken som tema
Böcker, kanske framför allt bilderböcker, är en utmärkt utgångspunkt om man vill arbeta ämnesintegrerat i klassrummet. På ett relativt enkelt sätt kan du som lärare arbeta med det centrala innehållet i flera ämnen samtidigt. På bilden ovan kan du se ett exempel på hur jag arbetat ämnesintegrerat med Viktor Rydbergs ”Tomten”. Mer om det arbetet kan du läsa i inlägget: Ett skrivprojekt i Tomtetid.
Nu är det förstås lite tidigt med vinter och jultema, men det finns många andra bilderböcker som passar, t.ex. Astrid Lindgrens eller Elsa Beskows böcker. Böcker såsom Emil i Lönneberga, Madicken, Tomtebobarnen och Solägget kan vara utmärkta att använda som exempel på hur livet förr eller årstidsväxlingar skildras på ett lättåskådligt sätt för eleverna.
Jag har också  sammanställt en lista på enkla, men ofta uppskattade, tips på läsaktiviteter. Om du har flera förslag, kommentera gärna så får vi fler idéer till klassrummen. Så här ser listan ut:
​

Fem förslag på läsaktiviteter 

• Bokbytardag, alla elever tar med sig en utläst bok hemifrån och byter mot en som de inte har läst.
• Låna böcker på elevernas läsnivå från biblioteket, prata om böckerna  och läs första kapitlet högt som en liten "aptitretare" och erbjud sedan eleverna att läsa böckerna.
• Låt eleverna dela med sig av boktips genom att berätta om sin favoritbok.
• Informera föräldrarna och ge tips på hur de kan inspirera sina barn till läsning, se inlägg 
• Ha "hela skolan läser", alla (både personal och elever) läser samtidigt under en bestämd tid.

​Hoppas att du har fått några idéer som passar just din undervisning.
Lycka till!

Tips på en värdegrundsövning till klassrummet:
​
Schyssta kompisar
​Hur är egentligen en schysst klasskompis? Ett ämne som det nog inte går att prata för mycket om. Mina ettor har gjort varsin egen schysst kompis som vi har satt upp på klassrumsdörren. I figurerna har barnen skrivit olika adjektiv som beskriver hur en bra kamrat kan vara. När jag av någon anledning känner att vi behöver prata om kamratskap kan vi titta på figurerna och påminna oss om hur vi ska vara mot varandra. Vi går i samma klass och i denna klass är vi alla schyssta kompisar!

Denna lektion kanske passar bäst för de yngsta eleverna som kanske inte ännu kan eller orkar skriva långa texter. Jag brukar börja med att vi pratar om hur en schysst klasskompis kan vara. Sedan samlar vi beskrivande ord tillsammans på tavlan som eleverna sedan använder för att skriva på mallen av en schysst kompis. Se instruktion och arbetsblad nedan:

I tidigare inlägg under hösten har jag berättat om de nya direktiven i läroplanen kring digital kompetens. I detta inlägg kommer jag att beskriva ett område där mina elever bl.a. tränat på att använda digitala verktyg i undervisningen. Utgångspunkten för arbetet var ” Yrken och verksamheter i skolans närområde”, vilket ingår i SO-undervisningen för åk. 1-3. Vi bearbetade också flera delar av det centrala innehållet i svenska för åk 1-3, t.ex. att “skapa muntliga presentationer med digitala medier som stöd”. Jag kallar området för “Gissa yrket” eftersom elevernas uppgift var att planera och skapa en film där någon ska gissa vilket yrke som åsyftas.
Arbetsområdet var indelat i fyra delmoment, nämligen:

1. Planera en film.
2. Skapa en film
3. Digitalt skrivande
4. Kamratrespons

Uppstart av områdeArbetsområdet startade med att vi tittade på en film som jag gjort och lagt ut på bloggen. I filmen presenterade arbetsområdet och eleverna fick reda på vad de skulle arbeta med under projektet. Efter filmen pratade vi om vad ett yrke är och eleverna berättade om olika yrken de kände till. Jag delade också ut några ledtrådar i form av bilder (se bild nedan) och eleverna fick gissa vilka yrken jag tänkte på. Filmen finns länkad till längst upp i detta inlägg. Efter genomgången var det dags för eleverna att arbeta. De blev indelade i par och fick i uppgift att komma överens om ett yrke samt skriva ned tre ledtrådar till yrket.

1. Planera en film
I nästa steg var det dags för eleverna att börja planera sina filmer. Planeringen skulle innehålla en inledning till filmen, en handling där ledtrådarna presenteras och en avslutning där yrket avslöjas. För att underlätta för eleverna visade jag ett exempel på både planering och film som jag gjort och lagt ut på vår blogg. Filmerna skulle spelas in i en app som heter Puppet Pals 2 och för att eleverna skulle veta vilka förutsättningar som fanns, gick jag innan planeringen igenom hur appen fungerar. Som stöd fick eleverna en mall.

2. Skapa en film
När eleverna planerat sina filmer fick de först träna några gånger utan att spela in. När de övat ordentligt fick de gå in i ett grupprum och spela in filmen. Mikrofonen tar upp alla ljud i rummet så det var viktigt att det var tyst under inspelningen. När filmen var klar tittade vi på den tillsammans och eleverna fick bestämma om de ville att vi skulle publicera den på bloggen eller inte.
Eleverna arbetade flitigt under lektionerna och jag upplevde att de tyckte mycket om att göra animerad film. En fördel med att använda animerad film är att eleverna vågar ta ut svängarna lite mer. Det är inte lika känsligt om det är en docka som pratar och inte du själv.

3. Digitalt skrivande
Min tanke var att eleverna skulle få möjlighet att tänka igenom och reflektera över vad de lärt sig när de arbetade med filmerna. Uppgiften för eleverna blev således att skriva en reflektion över vad de hade lärt sig under arbetets gång. Texten skulle skrivas i appen NE-berätta och till hjälp fick de en stödmall med följande frågor:

• Vad har du lärt dig?
• Hur har du lärt dig?
• Vad mer vill du lära dig?

Eleverna fick instruktionen att de skulle svara på frågorna med hela meningar och att de skulle tänka på att använda stor bokstav och punkt korrekt.

4. Kamratrespons
Efter att eleverna skrivit sina texter fick de sätta sig två och två, byta text och titta igenom varandras texter med hjälp av en checklista. Där kollade de bl.a. att kamraten svarat på frågorna och använt stor bokstav och punkt på rätt sätt. De skulle också ge en kort respons på texten. När eleverna bearbetat sina texter lämnade de över texterna och checklistan till mig så att jag kunde göra en slutlig koll.

Mina reflektioner
Min upplevelse är att det var en nyttig uppgift för eleverna att få fundera över vad de hade lärt sig under arbetsområdet. Det var också bra för dem att skriva just denna text digitalt, i stället för att använda penna och skriva för hand. Det förenklade att de kunde gå tillbaka och ändra i texten efter kamratresponsen.

Många tycker att det är jobbigt att sudda och skriva om en handskriven text, men att ändra i en digital text kräver inte lika mycket ansträngning och kanske därför upplevs som enklare.
Det var väldigt intressant för mig att ta del av elevernas texter. En sak som slog mig att många upplevde att de lärt sig genom att lyssna noga på genomgångarna. Jag tänker att det kan vara bra för eleverna att själva få den insikten och faktiskt kunna dra lärdom av den till en annan gång. Det tror jag att de kan ha nytta av i sitt fortsatta lärande.

Här kan du ladda ned materialet:
Instruktion Gissa yrket  
Stödmall Gissa yrket
Checklista Gissa yrket
​Reflektionsmall
​Instruktion skriva reflektion

 ​Fr.o.m. den 18 juli 2018 har vår läroplan fått större fokus på digital kompetens. I detta inlägg får du ta del av hur du kan arbeta med digitala verktyg och medier i form av en elevblogg.

I blogginlägget, Nya reviderade styrdokument om digital kompetens, berättade jag om de förändringar i läroplanen som trädde i kraft den 18 juli. Kort sammanfattat har det skett förändringar i det centrala innehållen för åk. 1-3 i ämnena svenska, matematik, NO, SO och teknik.
Den största skillnaden är i ämnet svenska och handlar om att eleverna ska använda digitala verktyg i undervisningen. De ska också få öva att själva kommunicera i digitala medier, ett exempel är att de ska läsa och skriva ” texter i digitala miljöer för barn, t.ex. texter med länkar och andra interaktiva funktioner”.

I detta inlägg tänkte jag dela med mig av ett exempel på hur du som lärare på ett, enligt mig, relativt enkelt sätt kan väva in läroplansförändringarna i din undervisning. Dock kräver det att både lärare och elever har tillgång till digitala verktyg och ett fungerande nät. Detta ser jag som en förutsättning för att kunna följa de reviderade styrdokumenten.

Hur planerar jag då att lägga upp min undervisning?Jo, min tanke är att låta eleverna använda en blogg där själva de både skriver texter, lägger ut bilder och publicerar filmer. Jag har tidigare bloggat med mina elever i en klassblogg. Skillnaden nu är att jag mer medvetet lägger upp undervisningen utifrån de nya direktiven. Om vi tittar närmare på de läroplansförändringar som har gjorts så handlar det ju i stort om att kunna hantera digitala verktyg och kommunicera i digitala medier. Detta blir en naturlig del av arbetat när eleverna lägger upp inlägg på bloggen.

Vad ska man då tänka på om man vill starta en blogg med sina elever?För det första gäller det att läsa på vad som gäller enligt de lagar som finns. Vi har sedan några månader tillbaka en ny dataskyddsförordning, GDPR, som innehåller regler för hur man får behandla personuppgifter. Här kan du hitta information kring GDPR från SKR. 

Jag har valt att vara försiktig med personuppgifter och inte lägga ut några namn eller bilder på elever på bloggen. Syftet är att eleverna ska få öva på att vara i digitala miljöer, vilket de kan göra utan att deras namn eller ansikte syns. Vill eleverna visa bloggen för någon, t.ex. sina föräldrar, så vet de ju själva vilken text eller film som är deras. Det är alltid frivilligt att publicera sina arbeten på bloggen. Däremot är tanken att alla elever ska få vara med och se hur detta går till, även de som väljer att avstå. Det är också viktigt att ha koll på upphovsrättslagen så att inte någon elev publicerar upphovsrättsskyddat material. Här kan du läsa mer om upphovsrätt på Skolverkets webbplats.
När det gäller att skapa själva bloggen finns det flera bloggtjänster att använda sig av. För mig var det viktigt att bloggen skulle vara så enkel som möjligt. Den ska vara lätt att använda för mina elever och även lätt för mig att administrera. Tidigare har jag gjort mina bloggar i WordPress, nu valde jag Weebly eftersom den är gratis och utan reklam.

Det finns också andra bloggtjänster, t.ex. Blogspot (eller Blogger som den också heter) som ska vara enkel att använda (jag har inte testat den själv). Gemensamt för alla är att det finns färdiga mallar att använda sig av, vilket gör att det går att skapa en blogg relativt snabbt.

​Att skapa en blogg och börja blogga med eleverna kanske till en början kan kännas tidskrävande och lite svårt, men när man väl sätter igång så tar det inte mer tid än att skapa annat material. Nu när vi har nya direktiv så tror jag personligen att bloggen snarare sparar tid än slösar bort tid. Det blir ett relativt enkelt och tydligt sätt att ge eleverna den digitala kompetensen som de, enligt vår läroplan, ska ta del av i skolan.

Om du vill kan du ta en titt på mina elevers blogg, S:t Pers skrivarblogg. 

I detta blogginlägg tänker jag berätta om mina erfarenheter och tankar kring föräldrabesök, och hur jag idag gör när föräldrar kommer på besök. ​

Under mina år som lärare på låg- och mellanstadiet har jag haft många föräldrabesök i mina klasser. Jag har arbetat på skolor där föräldrarna har haft höga krav på skolan och många har också velat engagera sig i barnens skolsituation. Detta har många gånger hjälpt mig som lärare, men stundtals också ställt till problem.
​
För några år sedan fick jag en ny klass. Det var världens finaste klass, men också en grupp med stort behov av struktur och ordning. Trots att jag och mina kollegor arbetade stenhårt, var det ibland rörigt i klassen. Föräldrarna i klassen var väldigt engagerade och ville gärna påverka situationen. De började höra av sig och ville komma på besök till klassen, vilket de självklart fick. Jag tänkte att det var bra att föräldrarna kunde vara med och stötta mig som lärare, även i en lite knepigare klassrumssituation till exempel genom att hjälpa de elever som behövde det lilla extra.

Det som slog mig mest efter besöken var det blev ganska olika utfall beroende på vem som kom och hur den föräldern agerade. En del hade en lugnande inverkan på gruppen, medan andras påverkan var den motsatta. Klassen blev oroligare när föräldern var med.
Ett exempel på förhållningssätt som visade sig väldigt problematiskt var föräldrar som satte sig på en stol och sa att hen skulle observera sitt barn (men antagligen egentligen var där för att studera mig som lärare) och inte agerade när det egna barnet störde lektionen. Det blir väldigt förvirrande för de andra barnen i klassen när föräldrar på detta vis godkänner sitt eget barns beteende, när alla i klassrummet vet att det inte är ok. Vid ett tillfälle hamnade jag dessutom i en konstig sits när eleven också ifrågasatte mina tillsägelser och föräldern inte stöttade mig. Den lektionen blev en av mina sämsta någonsin.

Min lärdom efter detta var att jag inte ville lämna föräldrarnas beteende åt slumpen utan se till att de gjorde det bästa för klassen. Nuförtiden har jag därför en egen plan för hur jag hanterar föräldrar som besöker min klass.
Steg ett är naturligtvis att föräldern får presentera sig för klassen så att alla vet vem som är med oss under lektionen.

Steg två brukar jag inleda med en fråga hur länge sedan det var föräldern gick i skolan. Ofta var det ju några år sedan och då brukar jag säga något i stil med ”Det var ju länge sen Stinas pappa gick i skolan. Då måste vi repetera vår klassregler för honom så att han inte har glömt hur han ska göra”. Min erfarenhet är att föräldrar brukar bli väldigt nöjda med att det finns klassregler i klassrummet. Det ger också eleverna en chans att bli påminda om hur de ska bete sig i klassrummet, vilket kan vara extra bra att veta när en förälder är på besök.

​Steg tre innebär att jag berättar att vi inte bara har regler för eleverna i klassen. Vi har också särskilda regler för föräldrar på besök. De reglerna är att föräldrar på besök ska vara aktiva i klassen. De ska gå runt och hjälpa alla barn, inte bara sitt eget. Dessa enkla instruktioner har gjort stor skillnad för mig och förmodligen för föräldrarna också. Så här har jag sammanfattat punkterna:

Vi pratar ofta om hur viktigt det är att ha tydliga förväntningar och riktlinjer för i eleverna i klassrummet. Kanske är det också viktigt för föräldrarna att veta vad som förväntas utav dem när de är på besök?
​
Även föräldrar mår förmodligen bra av att känna att de gör något meningsfullt och får vara trygga med att det är accepterat och till och med en regel att de hjälper till. Och när de uppstår oklarheter vad eleverna ska göra eller vad svaret är på en enskild fråga får de vända sig till mig. I bästa fall leder det till att jag som lärare kan stärka förtroendet hos föräldern och hos eleverna om min auktoritet och förmåga som lärare, vilket kan vara trevligt.

Läsåret går mot sitt slut och jag tror att vi är många som arbetar för fullt med att avsluta terminens arbete. Prov ska bedömas och följas upp, arbetsområden ska avslutas och ”trådar knytas ihop”. Ofta är det så hektiskt i slutet av terminen att när skolavslutningen ska planeras och övas är energin hos oss lärare lite låg. Därför kan det vara bra att redan nu fundera på vad som behöver förberedas inför avslutningen.
​
I detta blogginlägg tänker jag dela med mig av hur jag planerar att förbereda eleverna inför uppträdandet på skolan, både hur de ska hantera att själva stå på scenen och hur de kan agera för att vara en bra publik.

På min skola avslutar vi läsåret med en gemensam samling utomhus. Klasserna uppträder årskursvis och eftersom vi är en F-6 skola innebär det att det blir ganska många uppträdanden. Eleverna ska alltså förutom att själva uppträda också klara av att, under en relativt lång stund, hålla fokus på andra som uppträder.

Mina elever, som går i åk. 3, har haft föreställningar tidigare och är förhållandevis vana vid att uppträda. Innan uppträdanden brukar vi ha som rutin att prata igenom vad som ska hända och vad som förväntas av eleverna. Detta gäller både när de själva står på scenen och när de är publik. Jag har märkt att om jag av någon anledning glömmer att repetera detta är risken större att föreställningen inte blir lika bra. Det kan t.ex. vara att eleverna, trots att vi övat innan, glömmer var de ska stå på scenen eller att de kanske inte är så trevlig som publik.

Jag vet att jag kommer att ha det fullt upp nästkommande veckor och därför har jag redan nu skrivit ned några goda råd till min klass. Dessa har jag sedan sammanställt till en affisch. Råden lyder så här:

När du uppträder…

• Tänk på att öva innan så att du är förberedd.
• Var lugn och tänk att det kommer att gå bra.
• Fokusera på din uppgift, bry dig inte om vad andra gör. Du kan endast styra över dig själv.
• Titta på en lärare eller klasskamrat om du glömmer vad du ska göra. Vi hjälper dig!

En bra publik…

• Kommer i tid till föreställningen så att de som uppträder inte blir distraherade.
• Hjälper de som uppträder genom att lyssna aktivt och visa intresse.
• Är fokuserad på uppträdandet och samtalar inte med andra.
• Låter de som uppträder vara i fokus.
• Applåderar i slutet av uppträdandet.

Min tanke är att vi någon vecka innan skolavslutningen pratar igenom tipsen för att sedan sätta upp dem på lämplig plats i klassrummet. Inför skolavslutningen kan vi sedan läsa igenom råden igen och påminna eleverna om vad som gäller. Förhoppningsvis kan detta vara en hjälp till att göra skolavslutningen till en lugnare och tryggare föreställning för alla elever.

​Mina elever går i årskurs 3 och efter sportlovet kommer de att ha nationella prov i svenska och matematik. Sammanlagt ska de under två månader göra 15 olika delprov där de får möjlighet att visa sina kunskaper i ämnena. Detta är en stor och spännande upplevelse för barnen som under sina drygt 2,5 år i skolan ännu inte hunnit få så stor erfarenhet av prov. Självklart pirrar det lite extra i magen på mina och många andra tredjeklassare ute i landet just nu.

För mig som lärare är det viktigt att mina elever är förberedda när proven så småningom sätter igång. De ska känna sig trygga och bekväma och veta hur de ska hantera själva provsituationen. Upplever eleverna det motsatta, nervositet och osäkerhet, kan många ”låsa sig” och kanske till och med underprestera vid prov. Detta vill jag göra allt jag kan för att undvika. Vi har därför under veckan gått igenom och tränat på några enkla strategier som eleverna kan använda i en provsituation.
Egentligen är det en form av studieteknik som kan underlätta vid studier överhuvudtaget, men för enkelhetens skull kallar vi det för ”provteknik”. Eleverna har fått instruktionen att vid prov ska de tänka på detta:

• Ta det lugnt och var noggrann. Du har gott om tid!
• Läs igenom uppgiften både före och efter du har löst den. Har du förstått frågan? Är ditt svar rimligt?
• Om du fastnar på en uppgift, hoppa över den och gör de uppgifter du kan först. Gå sedan tillbaka och läs igenom frågan igen. Om du fortfarande är osäker, försök att lösa uppgiften ändå.
• Lämna inga uppgifter utan att du har försökt att svara.
• När du svarat på alla frågor, läs igenom provet innan du lämnar in. Kolla att du inte glömt att göra någon uppgift.

Under några veckor ska vi lägga lite extra krut på att öva provtekniken. Tanken är att vi ska träna genom att göra några gamla nationella prov som finns på Skolverkets hemsida. 
Vi kommer att repetera och gå igenom punkterna på listan innan proven och utvärdera hur det gått efteråt. Jag kommer dessutom att ta tillfället i akt och se om det finns något eleverna missar på proven. Det kan ge mig en fingervisning om det är något jag behöver gå igenom en extra gång innan provperioden sätter igång.
Det kan så klart diskuteras hur mycket tid vi i skolan ska lägga på att öva inför de nationella proven, men att eleverna får möjlighet att förbereda sig tror jag kan göra skillnad. Känner de sig bekväma i provsituationen och kan slappna av finns det en större chans att de lyckas.

Än så länge verkar det skötas på ett snyggt sätt, men av erfarenhet (både som lärare och förälder) vet jag att det kan ändras relativt snabbt. Det kan t.ex. vara att någon lagt ut en bild och i ilska skrivit något dumt. Eller att någon lämnat ut sitt lösenord till en kompis som sedan gått in på kontot och skrivit elaka kommentarer till någon annan i klassen.
I skolan har vi pratat relativt mycket om vad eleverna bör tänka på innan de publicera en text på webben. Vi har nämligen en klassblogg och varje vecka bestämmer vi gemensamt vad klassvärdarna ska skriva på bloggen. Klassvärdarna lägger också ut bilder på arbeten de eller klasskamraterna har gjort.
I stort sett varje vecka pratar vi om vikten av att tänka igenom vad vi ska publicera och inte på nätet. Vi pratar om att vem som helst kan läsa vår blogg, på både gott och ont.

De har också lärt sig att de alltid ska be om lov om de tar kort på någon annans arbete p.g.a. upphovsrätten. Tar de kort av någon som besöker klassen får personen alltid godkänna bilden innan den publiceras på klassbloggen. Mina elever har alltså erfarenhet av att skriva texter på nätet. Detta tänker jag dra nytta av när jag vill hjälpa mina elever att kunna hantera sociala medier.

Min plan är att inom den närmaste tiden ha en lektion då vi ska prata om ”nätetik”, d.v.s. hur vi ska agera för att vara en schysst kamrat på nätet. Mina elever är alla nybörjare på sociala medier och förhoppningsvis mottagliga för att få tips på hur man skriver på ett bra sätt. Jag planerar att utgå från elevernas erfarenheter med att skriva på klassbloggen. De har ju redan kunskap om vad de ska tänka på när de skriver en text som ska publiceras på webben. Eleverna får sedan, i par eller grupp, skriva ned vad de tycker är viktigt att tänka på om de ska skriva till eller om andra. Vi får då möjlighet att prata om vilka erfarenheter eleverna har (eller inte har) av sociala medier. Jag får också bättre insyn i om detta är eller kan bli ett problem för sammanhållningen i gruppen.

Utöver denna övning har jag också sammanställt några tips till eleverna. För en tid sedan läste jag ett blogginlägg skrivet av en förälder vars barn farit illa p.g.a. ryktesspridning via sociala medier. I blogginlägget fanns en bild, taget på en ridskola i Bromma, med några tips ridskolan ville att ungdomarna skulle tänka på innan de skriver på nätet. Med dessa tips som inspiration har jag gjort en egen affisch med råd.  Så här lyder råden jag sammanställt:


När du skriver på internet, tänk på detta:

• Det är lätt att missuppfatta vad du och andra skriver.
• Undvik att skriva negativa saker om andra.
• Skriv gärna positiva saker, ge komplimanger, tröst, stöttning och beröm.
• Skriv bara saker du också kan säga direkt till personer du skriver om.
• Fråga om lov om du lägger upp en bild på någon annan.
• Det du skriver på internet finns alltid kvar.

​Det kan diskuteras hur mycket vi lärare ska lägga oss i det som händer utanför skolan. Jag ser detta som förslag till föräldrar och elever och inte något som vi som lärare kan ta ansvar för. På samma sätt som hemkunskapslärare kan undervisa om kost men inte kan ta ansvar för vad barn och föräldrar äter. Men om kan vi hjälpa till och råda eleverna så att de är schyssta även utanför skolan gagnar det ju alla, även oss i skolan.

​I början av läsåret brukar jag arbeta med värdegrundsfrågor med mina elever. Förutom att det i vår läroplan står att vi i skolan ska "utveckla regler för arbete och samvaro i gruppen", är också min erfarenhet att detta är väl investerad tid som underlättar arbetet senare under året.

I klasserna har vi diskuterat hur vi ska bemöta och ta hand om varandra. Vi pratar också om hur vi ska bete oss så att alla i klassen får arbetsro och får möjlighet att lära sig så mycket som möjligt.
Vi brukar sammanställa klassregler som vi sedan kan återkomma till under resten av året. Även detta år har jag, under elevernas första vecka, arbetat med att ta fram klassregler. Dessa regler kom vi fram till. Du kan ladda ned klassreglerna i detta inlägg.

I år tänker jag utveckla mitt arbete med klassreglerna genom att använda dem i min svenskundervisning. I det centrala innehållet för svenska står det att ”eleven ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang”. De ska göra detta genom ”muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare”, samt att använda ”bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.” Allt detta ska vi träna genom att eleverna ska få göra en instruktionsfilm. Jag har kallat arbetet för ”Skolproffsen”.
Utgångspunkten för arbetet är att eleverna, som nu gått några år i skolan, är specialister, rent av proffs, på hur man beter sig i skolan. Mina elever börjar nu årskurs tre och de är därför äldst på lågstadiet. På något sätt tror jag att vi vuxna ser barnen som är äldst på respektive stadium som väldigt kloka och mogna. Treorna har därför fått det ärofyllda uppdraget att visa årets förstaklassare hur de ska göra för att trivas och lära sig så mycket som möjligt i skolan.

Elevernas uppgift är att, i grupp, planera och spela in filmer med namnet ”Så arbetar ett skolproffs” utifrån klassreglerna som vi sammanställt. Tanken är att eleverna först ska spela in en film där allt går fel och sedan en där det blir rätt. De ska också fundera på hur de ska anpassa handlingen i filmen efter mottagaren, i detta fall en 7-åring, så att de tydligt förstår budskapet i filmen.


När filmen är klar ska de fundera över hur de ska presentera filmen för ettorna. Hur ska de formulera sig så att ettorna verkligen förstår? Kommer de att förstå budskapet eller behöver det förtydligas på något sätt?  


När allt är klart får de träna sina presentationer genom att visa upp både presentation och film för sina klasskamrater. Sedan ska klasskamraterna, genom att använda en checklista, hjälpa till att utveckla presentationerna genom kamratbedömning.
​

När filmerna är bearbetade är det dags att presentera och visa upp dem för ettorna på skolan.

Här kan du ladda ned materialet
Stödmall Skolproffsen:
Kamratbedömning Skolproffsen