Läsningen är lösningen!

Inlägget publicerades på LR-bloggar i oktober 2022.

Varför är det så viktigt att tidigt lära sig att läsa? Vad har samhället för nytta av att läskunnigheten ökar och vilka resurser behövs? För några veckor sedan fick jag möjlighet att vara moderator på seminariet "Läsningen är lösningen". I detta blogginlägg kan du ta del av mina reflektioner efter samtalet. ​

​Under Bokmässan hade jag det ärofyllda uppdraget att vara moderator på seminariet "Läsningen är lösningen". Deltagare i seminariet var Mats Malm, professor i litteraturvetenskap och Svenska Akademiens ständige sekreterare, Åsa Fahlén, förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund, Inger Fridolfsson, speciallärare och redaktör för Dyslexiföreningen och Ingela Korsell, författare. Vårt uppdrag var att diskutera och reflektera kring vilken nytta läskunnigheten har för samhället och hur vi kan göra för att få fler att tidigt lära sig att läsa.

Varför är det viktigt att kunna läsa? I vår tid är läsning helt nödvändigt för att förstå andra människor, arbetsuppgifter och kommunicera, vår demokrati bygger på att medborgarna kan förstå och ta till sig information. Trots detta nås vi allt oftare av rapporter som visar att barn läser mindre. Allra minst läser de barn som kommer från studiesvaga hem. Därför är det viktigare än någonsin att alla elever får tillgång till god läs- och skrivundervisning i skolan.

Vad ska vi göra för att utveckla läskunnigheten hos eleverna?
Det finns förstås många åtgärder för detta, men under seminariet lyftes några fram som särskilt viktiga, nämligen:

• högläsning
• riktade insatser
• rätt stöd.

Först och främst behöver vi läsa mycket tillsammans med barnen, Högläsning skapar nyfikenhet och lust, samtidigt som det ger möjlighet till ökad förståelse av språkliga strukturer. Sedan behöver vi identifiera vilka elever som behöver stöd och snabbt sätta in de resurser som behövs. I skolan är vi ofta bra på att göra tester och hitta barn som ligger efter men på grund av bristande resurser sätts inte alltid stöd in. Stödet måste dessutom varar utformat utifrån beforskade metoder. I dag säger de flesta forskare att ljudmetoden är det mest effektiva sättet att knäcka läskoden, framför allt för de som har läs- och skrivsvårigheter.

Just bristen på resurser i de lägre stadierna lyftes flera gånger under seminariet upp som ett stort problem. Om ett barn ska lyckas knäcka läskoden behöver han eller hon tid att öva. En del behöver träna i mindre grupper, kanske till och med individuellt. Hur ska en lärare lyckas med detta i en klass på 25 eller 30 elever? Tidigare fanns ett tak på hur stor en lågstadieklass fick vara. Det fanns också grupptimmar på lågstadiet, vilket många av dagens skolor plockat bort (i första hand på grund av resursbrist). Eftersom lågstadieelever med stödundervisning har halverats sedan 1990-talet (enligt statistik från SCB). är det inte förvånande att läskunnigheten blivit sämre. Ska alla elever få goda möjligheter att lära sig läsa och skriva måste vi satsa och öka resurserna till lågstadiet.

Vad har samhället för nytta av att läskunnigheten ökar?
Skapar vi förutsättningar för så många elever som möjlighet att lära sig läsa tidigt är samhällsnyttan enorm. Betydelsen för den enskilda individen är obeskrivlig. Tyvärr är upplevelsen att det saknas förståelse hos makthavare och vuxna i allmänhet hur viktig den första läs- och skrivinlärningen är. Vi behöver mobilisera fler i denna viktiga fråga för framtiden.

För er som vill lyssna på seminariet i sin helhet finns den inspelad på Bokmässan play. Du behöver dock lösa biljett för att komma åt inspelningen.