Matteuseffekten

Inlägget publicerades först på LR-bloggar i december 2015

​Ett fenomen som är intressant är Matteuseffekten. Begreppet myntades år 1968 av sociologen Robert K. Merton och går i korthet ut på att den som redan har något (t.ex. en god förmåga) blir gynnad, medan den som inte har något blir missgynnad.

Att fenomenet fått namnet Matteuseffekten beror på strofen "Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har." från Matteusevangeliet 25:29. Matteuseffekten möter vi t.ex. inom idrottsvärlden där de bästa spelarna får beröm, får spela fler matcher, får då mer övning och blir på det sättet ännu bättre på sin idrott. Det kan också vara att en kändis som får mycket uppmärksamhet vilket leder till fler uppdrag och ännu större uppmärksamhet.

Den kanske vanligaste beskrivningen av Matteuseffekten finns inom läsforskningen (Stanovich 1986). I korthet går det ut på att barn som har god läsförmåga läser mycket och gärna, medan barn med svag läsförmåga undviker läsning. Detta leder till att starka läsare blir ännu bättre, medan de svaga läsarna, utvecklas i långsammare takt. Glappet mellan starka och svaga läsare ökar. Läsforskare brukar därför betona vikten av att vi lärare, framför allt vi som arbetar på lågstadiet, arbetar mycket med att skapa lust hos alla elever till att läsa. Är eleverna motiverade läser de mer och blir då gynnade enligt Matteuseffekten.

Att ge eleverna en god läsförmåga är ett av skolans viktigaste uppdrag och i det ligger också att ge eleverna möjlighet att upptäcka lusten att läsa. Men ibland räcker det inte och då kan det vara viktigt att vara tydlig till elever och föräldrar. Ett sätt att vara tydlig är att berätta om Matteuseffekten, t.ex. under ett utvecklingssamtal eller på ett föräldramöte. Jag jobbar nu på en skola där de flesta föräldrar tycker att läsning är viktigt men så är det naturligtvis inte överallt. Om vi lärare inte lyckas få föräldrarna att förstå värdet av att se till att barnen läser är det tyvärr svårt för eleverna att ta i kapp all läsning som behövs. Att få lyssna på en vuxen som läser och själv läsa för en vuxen är oerhört värdefullt. Det går emellertid inte att tillgodose i tillräcklig utsträckning med en lärare och 25 elever. För oss som jobbar på lågstadiet är detta extra viktigt att poängtera innan eleverna går på sommarlov mellan åk. 1 och 2. Då kanske Matteuseffekten syns som mest. En del elever kommer tillbaka och kan ha tagit flera steg framåt i sin läsutveckling, medan andra kan ha tagit flera steg tillbaka. Detta kan ha betydelse för hela elevens fortsatta skolgång. Nu är det en bit kvar till sommarlov men jullovet blir långt i år för de flesta och en påminnelse även då kan vara bra.

Det är många som skrivit om Matteuseffekten. En av dem är Anna Eva Hallin, logoped och doktorand vid New York University. Hon berättar på sin blogg, språkforskningen.se, om ny forskning gällande Matteuseffekten. En annan som skriver om detta är Barbro Westlund. Jag kan inte låta bli att undra över om det finns forskning om Matteuseffekten inom andra ämnen, t.ex. inom matematik. För fenomenet borde ju finnas även där? Är det någon som vet om det finns någon sådan forskning? För på samma sätt som jag använt Matteuseffekten som hjälp att förklara för elever och föräldrar inom läsning, kunde den kanske användas som hjälp inom matematiken?

En möjlighet är att det kanske inte funnits en lika stor effekt där. Böcker har funnits i de flesta hem under lång tid. Det barn som ville läsa mer hade tillgång till böcker att läsa. En duktig elev i matematik har däremot haft svårare. Det har inte funnits möjlighet att lära sig mer även om barnet varit intresserat. Nu är det på väg att bli annorlunda. Det har bara varit extremt engagerade föräldrar som gett matteböcker och problemlösning till sina barn utanför skolan. Idag kan man däremot lära sig nästan vad som helst om man får lite hjälp på traven. Julius Yego från Kenya lärde sig kasta spjut via Youtube. När han blivit ett världsnamn fick han åka till Finland och lära sig finslipa tekniken. I somras blev han världsmästare i spjut.
​
Alla som tittar på skojiga Youtubeklipp kommer naturligtvis inte att bli bättre i skolan, kanske tvärtom, men några lär sig kanske mycket inom något ämne som de inte haft tillgång till annars, får beröm och lär sig ännu mer. I flera länder finns det skolor som använder sig av Kahn Academy till exempel. Inte minst bland de som vill arbeta med att flippa klassrummet. Det finns ingen svensk översättning av Kahn Academy vad jag vet men många lärare lägger upp sina lektioner på Youtube och Sweden Academy har försökt påbörja en liknande tjänst på svenska som Kahn Academy. Möjligheterna att lära sig mer om olika ämnen för lärare, föräldrar och elever blir förhoppningsvis allt större. Det blir intressant att se vad det innebär för Matteuseffekten.