Enligt forskare inom skrivinlärning behöver eleverna skriva ca. 60 minuter om dagen. Ska vi i skolan lyckas med detta så måste förstås eleverna skriva i alla ämnen, inte bara i svenska. Jag försöker dock aktivt träna upp elevernas skrivstyrka med olika skrivuppgifter. Just nu använder jag dessa mallar, som jag valt att kalla "Skriva till en bild" i min åk. 2. Vi börjar med att gemensamt titta på bilden och eleverna får berätta vad de tror händer. Vi "skrivpratar" olika förslag på inledning på texten. Sedan får alla elever sätta igång med enskilt, tyst skrivande för hand. Stämningen har varit nästintill magisk under dessa tillfällen. Eleverna älskar verkligen att skriva!
Bilderna i skrivuppgifterna kommer ifrån Pixabay. Här kan du ladda ned skrivuppgifterna: Skriva till bild
1 Kommentar
 Inför läslovet planerar jag och mina kollegor att fokusera extra på läsande i våra klasser. I ett tidigare inlägg på LR-bloggar "Åtta tips inför läslovet" kan du tal del av föräldrainformation att skicka med hem. Vi kommer också att skicka med eleverna ett läsprotokoll som vi kallar "Bli en stjärna på att läsa". Tanken är att eleverna får fylla i en stjärna när de läst 15 minuter i en valfri bok. När perioden är slut summerar vi alla stjärnor och utvärderar hur det har gått. Jag har gjort två olika varianter av protokollet, ett med ifyllda veckor och ett utan.
Här kan du ladda ned läsprotokollet: Bli en stjärna på att läsa Hur kan jag som lärare få eleverna att förstå sitt nästa steg? Ett sätt att få eleverna mer aktiva och motiverade på lektionerna är att prata om var de befinner sig i sitt lärande, vilket deras nästa steg är och hur de tar sig dit. Jag brukar visa stegen i form av trappsteg. Det brukar vara tydligt för eleverna och enkelt att förstå. I detta inlägg kan du se hur jag konkretiserat textskrivning i olika steg. Kunskapskravet jag fokuserat på är: "Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter". (Kunskapskrav svenska åk.3, Lgr 11) Jag har valt att dela upp kunskapskravet i sju olika steg. Jag har valt just dessa steg efter de styrkor och svagheter som jag anser min grupp har. Hade jag haft en annan grupp med andra styrkor eller svagheter hade jag kanske valt andra steg i min trappa. Det kan också hända att jag ändrar stegen allteftersom elevernas kunskaper ändras. Upplägget är alltså dynamiskt, steg kan plockas bort och läggas till eller ändras under arbetets gång.  Eleverna ska uppnå kunskapskravet i slutet av åk.3. En del kommer också att nå längre, vilket gör att jag tänker att de som kommer till steg 7 har kommit längre än lägstanivå. Mina elever går i åk. 1 och har således relativ lång tid på sig att "klättra på trappstegen". Jag har därför valt att börja med att presentera de fyra första stegen med en egen stödmall.  I denna mall är alltså första steget att skriva av en text. Det kan alla elever i min klass. De som kommit lite längre skriver egna texter. De är på steg 2. Kan de dessutom skriva mellanrum mellan orden har de kommit till steg 3 o.s.v.). När alla elever kommit till steg 2 kommer jag att byta mall till "Textskrivning i olika steg 2". Den ser ut så här:  Sammanlagt har jag gjort fyra olika stödmallar så att jag kan byta fokus allt eftersom eleverna lär sig. Jag har också gjort bildstöd till.
Min förhoppning är att mallarna ska hjälpa eleverna att följa sitt eget lärande. Nästa fråga för mig och min klass blir att fundera över vilka strategier de behöver ha för att komma högre i trappan. Det ska bli intressant att höra resonemanget kring det!
Jag ser en av mina viktigaste uppgifter som lågstadielärare att försöka få barn att hitta glädje och tillfredställelse i att läsa böcker. Om jag lyckas med detta är min övertygelse att de själva får större motivation att lära sig att läsa. Min ambition är därför att försöka ägna mycket tid åt högläsning och att vi tillsammans övar på att förstå innehållet i olika texter. Ett ganska enkelt sätt att göra detta är att låta eleverna relatera till egna eller andras upplevelser. Det kan vara enklare att förstå karaktärerna i boken eller själva händelseförloppet om man själv varit med om liknande situationer. Inom läs- och skrivforskning brukar detta kallas för att göra textkopplingar. Det finns tre olika textkopplingar, nämligen:
Här kan du ladda ned stödmallar och arbetsblad Textkopplingar stödmallar Textkopplingar arbetsblad
I inläggen "Hur kan vi förbättra elevernas skrivande" och "Rita och berätta" reflekterar jag över vikten av att medvetet träna upp elevernas skrivflöde. Du kan också ta del av hur jag konkret arbetat med detta i form av veckovisa skrivuppdrag. Jag har sammanlagt gjort 12 skrivuppgifter som jag använt i åk. 1. Här kan du ladda ned skrivuppgifterna Rita och berätta
I denna övning ska eleverna öva på personbeskrivningar. Eleverna får ett antal ögonpar att utgå ifrån. De ska sedan välja ett av ögonparen och göra en beskrivning av personen som ögonen tillhör. De kan antingen börja med att rita personen eller också skriva direkt. Jag har gjort ett arbetsblad med ögonpar som eleverna kan använda samt instruktion till uppgiften. De får också ett antal frågor som de kan använda som stöd när de skriver, t.ex. vad figuren heter och hur gammal hen är.
Det bästa sättet att bli bra på något är att öva mycket. Ska man t.ex. bli bra på multiplikationstabellerna gäller det att träna ofta och nöta, nöta, nöta. Detsamma gäller skrivning. Ska man bli bra på att skriva behöver man skriva ofta och mycket. Ett relativt enkelt sätt att göra detta är att använda s.k. börjor. Börjor går i korthet ut på att eleverna får en början på en berättelse som de skriver av. När de är klara med detta får sedan fortsätta handlingen och så småningom avsluta sin berättelse själva. Under mina år som lärare har jag upptäckt att börjor hjälper många elever att komma igång med skrivandet. De vet vad de ska göra och kan sätta igång direkt, vilket underlättar framför allt för de som kan ha svårt att starta på egen hand. När de väl börjat skriva brukar kreativiteten och fantasin sätta igång det fortsatta egna skrivandet. Här har jag sammanställt några börjor som min f.d. kollega Jaana har gjort.
Stödmallar/skyltar för ordklasserna kan du ladda ned här: Ordklasser
I denna lektion är det tänkt att utgå ifrån de tre ordklasserna substantiv, verb och adjektiv. Börja med att repetera ordklasserna (eller gå igenom om du inte arbetat med dem tidigare). Sedan ska eleverna skriva upp ett substantiv, ett verb och ett adjektiv på olika lappar (förslagsvis i olika färger, t.ex. på Post-it lappar). Du kan också använda arbetsbladet jag har gjort och klippa låta eleverna klippa ut lapparna. Lägg sedan alla lappar på olika ställen (t.ex. i lådor eller burkar) sorterat efter vilken ordklass de tillhör (substantiv för sig, verb för sig osv.) När lapparna är sorterade drar ni först ett substantiv, sedan ett verb och sist ett adjektiv och får då en mening. Ofta blir det lite ”tokiga” meningar, vilket eleverna brukar tycka är roligt att arbeta vidare med. De kan t.ex. fortsätta övningen med att rita bilder till meningarna eller skriva en berättelse som utgår från en mening.  Jag har samlat några frågor som går att användas som diskussionsunderlag efter att eleverna har tittat på film. Frågorna kan användas i helklass, par eller enskilt och du väljer själv om eleverna gör det muntligt eller skriftligt.  Under sommarlovet går många nybörjarelever tillbaka i sin läs-och skrivutveckling. I inläggen "Sommarlovsläsning" och "En sommargåva till eleverna" får du tips aktiviteter som kan inspirera eleverna till att läsa och skriva under sommaren Här kan du ladda ned mallarna: Instruktion "Min sommargåva till dig" Klipp och klistra märken Etiketter "Min sommarbok" Föräldrainformation
 I inlägget "Att skriva faktatexter" kan du läsa hur mina elever arbetade med att skriva faktatexter om djur.
I blogginlägget "Att skriva berättelser" berättar jag om hur jag lade upp arbetet med berättande text i årskurs 3. Här kan du ladda ned alla stödmallar: Rubriker berättande text Arbetsgång berättande text Berättande text stödmall Berättande text checklista
När eleverna ska träna på att stava rätt kan de ha hjälp av olika stavningsregler. I blogginlägget "Stava rätt" ger jag några exempel på hur jag arbetat med stavning i min undervisning. Här kan du ladda ned stödmallar för några stavningsregler: Vokaler och dubbelteckning Ng-ljudet Sj-ljudet J-ljudet Tj-ljudet
 Under Skolforum 2017 höll jag en föreläsning "Inspirera till läsning i skola och hemmet. Föreläsningen filmades och finns på LRplay. Där kan du ta del av tips och idéer kring läsning. I inlägget "Åtta lästips inför läslovet" kan du läsa om ett förslag på läsläxa och hitta tips på föräldrainformation kring läsning.
Lektionsförslag på hur du kan arbeta med boksamtal hittar du i inlägget "Boksamtal om en film" Här kan du ladda ned stödmallen: Boksamtal  Vikten av högläsning berättar jag i inlägget "Att läsa och samtala om texter". Här är stödmallen jag brukar använda för samtal före, efter och under högläsningen. Här kan du ladda ned stödmallen: Vid högläsning  Jag har skrivit flera inlägg kring tidig läs- och skrivinlärning, b.la. "Att lära barn läsa", Veckans bok stav del 1 och del 2. I de sistnämnda inläggen berättar jag hur jag brukar lägga upp bokstavsarbetet i åk. 1. Där hittar du bl.a. ett bokstavsschema du kan använda dig av.
|
RSS-flöde