​I mitt förra inlägg kunde ni ta del av hur jag introducerade sagoarbetet med hjälp av sagan "De tre bockarna Bruse". I detta inlägg tänker jag beskriva ytterligare tre upplägg vi har arbetat med. Min tanke från början var att eleverna skulle få möjlighet att samla in fakta och kunskaper kring sagor för att sedan enklare kunna skriva egna.

1. Samla sagoingredienser
Första lektionen handlade om vad en saga är och sagans typiska kännetecken. Jag började med att fråga eleverna vad de visste om sagor och dess innehåll. Vi kom överens om några gemensamma drag som jag sammanställde på whiteboarden. Efter genomgången blev eleverna indelade i par och fick i uppdrag att samla och skriva ned "sagoingredienser" tillsammans. Till sist fick eleverna redovisa vad de kommit fram till för en annan grupp. Efter lektionen samlade jag in allas arbeten för att sedan kunna återvända och repetera orden vid behov.

2. Sagolyssning med frågor
Under denna lektion var tanken att eleverna skulle få ta sig an två sagor av H.C Andersen, "Den lilla sjöjungfrun" och "Den fula ankungen". Eleverna började med att läslyssna på sagorna på sina läsplattor och sedan fick de svara på enkla läsförståelsefrågor till texten. Denna gång fick eleverna arbeta enskilt och träna på att skriva på egen hand, men med bilder som stöd.

3. Skriva sagor med stöd
Vi började med en kort repetition på det vi tidigare lärt oss om sagor. Sedan var det dags att sätta igång med själva skrivandet. Flera av mina elever behöver fortfarande stöd med att komma igång och för att underlätta för dem hade jag förberett med meningar, ord och bildstöd. Eleverna fick sedan uppmaningen att så långt som möjligt skriva självständigt. Självklart kunde de få hjälp, men de skulle fundera och försöka själva först. När de skrivit texten klart fick de hitta på ett namn till sagan och rita bilder till. De skulle också läsa igenom texten och bearbeta den om det behövdes. Vi avslutade sedan med att de som ville fick läsa sina sagor högt för klassen, vilket också de flesta ville.

Det som förvånade mig mest under arbetet var att i stort sett alla klarade av att skriva en saga på egen hand. Jag märkte att stödmeningarna och bildstöden gjorde det mycket enklare för de elever som vanligtvis haft svårt att komma på något att skriva. Det var också flera elever som "lånade" personer, händelser och problem från de sagor vi tidigare läst.
​
Nästa steg för oss kommer att vara att skriva sagor utan stödmeningar, men med bildstöd. Det ska bli spännande att se hur det går!

Här kan du ladda ned mallar och arbetsblad:'
Samla sagoingredienser.
Sagolyssning med frågor
Skriva sagor med stöd

I detta blogginlägg kan du få tips på en lektion som går att "sno rakt av". Upplägget kan användas från förskoleklass till åk 3 eftersom innehållet relativt enkelt kan anpassas efter elevernas ålder och behov. Alla instruktioner och stödmallar finns som vanligt att ladda ned i slutet av inlägget. Inlägget är tidigare publicerat på LR-bloggar.​

Under denna lektion får eleverna titta närmare på berättelsestrukturen i en saga, närmare bestämt i sagan “De tre bockarna Bruse”. Jag har valt sagan eftersom den också finns tonsatt som en sång, vilket gör den extra bekant för många av eleverna. Strukturen i sagan är enkel att följa och att den dessutom finns som video på Youtube är också ett plus. Det brukar underlätta för de elever som behöver visuellt stöd av något slag.
​
Så här ser min grovplanering ut:
De tre bockarna Bruse- lektionsstruktur

1. Titta på videon till sången “De tre bockarna Bruse”.
2. Läs sagan. Ni kan antingen läsa sagan högt tillsammans eller låta eleverna läsa tyst för sig själva (beroende på elevernas ålder). Återberätta tillsammans vad som händer i texten.
3. Låt eleverna t.ex. i par diskutera hur sagan är strukturerad med början, problem, lösning och slut. Använd mallen som stöd.
4. Eleverna ska sedan skriva ned händelseförloppet till sagan. Använd stödmallen vid behov.
5. Till sist får eleverna läsa upp sin text, antingen i helklass eller för en klasskamrat.

Om du har lite äldre elever kan du låta dem själva utföra momenten t.ex. genom att följa mallen nedan. I min etta följer vi instruktionen i helklass.

Tanken är att lektionsupplägget ska gå att använda i åk F-3. Svårigheten på de olika momenten är enkla att anpassa efter elevernas ålder, t.ex. kan kravet på elevernas texter vara olika. Det går t.o.m. att hoppa över skrivandet helt och ta uppgiften muntligt för den som så vill. Jag har också förberett meningar för de elever som behöver stöd i sitt skrivande. Meningarna kan de antingen skriva av eller klistra fast i mallen. Ett annat tips är att kopiera uppbyggnadsmallen på A3 papper så att eleverna får mer plats att skriva på. Det underlättar för nybörjarskrivarna.

Jag hoppas på att denna lektion ska fungera som inspiration, både för mina och andra lågstadieelever ute i landet!.

Här kan du ladda ned mallarna:
Instruktion till Bockarna Bruse
Uppbyggnad  Bockarna Bruse
Bockarna Bruse stödmeningar

Enligt forskare inom skrivinlärning behöver eleverna skriva ca. 60 minuter om dagen. Ska vi i skolan lyckas med detta så måste förstås eleverna skriva i alla ämnen, inte bara i svenska. Jag försöker dock aktivt träna upp elevernas skrivstyrka med olika skrivuppgifter. Just nu använder jag dessa mallar, som jag valt att kalla "Skriva till en bild" i min åk. 2. Vi börjar med att gemensamt titta på bilden  och eleverna får berätta vad de tror händer. Vi "skrivpratar" olika förslag på inledning på texten. Sedan får alla elever sätta igång med enskilt, tyst skrivande för hand. Stämningen har varit nästintill magisk under dessa tillfällen. Eleverna älskar verkligen att skriva!

Bilderna i skrivuppgifterna kommer ifrån Pixabay.

Här kan du ladda ned skrivuppgifterna:
Skriva till bild

Inför läslovet planerar jag och mina kollegor att fokusera extra på läsande i våra klasser. I ett tidigare inlägg på LR-bloggar "Åtta tips inför läslovet" kan du tal del av föräldrainformation att skicka med hem. Vi kommer också att skicka med eleverna ett läsprotokoll som vi kallar "Bli en stjärna på att läsa". Tanken är att eleverna får fylla i en stjärna när de läst 15 minuter i en valfri bok. När perioden är slut summerar vi alla stjärnor och utvärderar hur det har gått. Jag har gjort två olika varianter av protokollet, ett med ifyllda veckor och ett utan.

Här kan du ladda ned läsprotokollet:
Bli en stjärna på att läsa

​Eleverna ska uppnå kunskapskravet i slutet av åk.3. En del kommer också att nå längre, vilket gör att jag tänker att de som kommer till steg 7 har kommit längre än lägstanivå. Mina elever går i åk. 1 och har således relativ lång tid på sig att "klättra på trappstegen". Jag har därför valt att börja med att presentera de fyra första stegen med en egen stödmall. 

I denna mall är alltså första steget att skriva av en text. Det kan alla elever i min klass. De som kommit lite längre skriver egna texter. De är på steg 2. Kan de dessutom skriva mellanrum mellan orden har de kommit till steg 3 o.s.v.). När alla elever kommit till steg 2 kommer jag att byta mall till "Textskrivning i olika steg 2". Den ser ut så här:

Sammanlagt har jag gjort fyra olika stödmallar så att jag kan byta fokus allt eftersom eleverna lär sig.  Jag har också gjort bildstöd till.

Min förhoppning är att mallarna ska hjälpa eleverna att följa sitt eget lärande. Nästa fråga för mig och min klass blir att fundera över vilka strategier de behöver ha för att komma högre i trappan. Det ska bli intressant att höra resonemanget kring det!

Inlägget publicerades tidigare på LR-bloggar i november 2019.

Jag ser en av mina viktigaste uppgifter som lågstadielärare att försöka få barn att hitta glädje och tillfredställelse i att läsa böcker. Om jag lyckas med detta är min övertygelse att de själva får större motivation att lära sig att läsa. Min ambition är därför att försöka ägna mycket tid åt högläsning och att vi tillsammans övar på att förstå innehållet i olika texter.

Ett ganska enkelt sätt att göra detta är att låta eleverna relatera till egna eller andras upplevelser. Det kan vara enklare att förstå karaktärerna i boken eller själva händelseförloppet om man själv varit med om liknande situationer. Inom läs- och skrivforskning brukar detta kallas för att göra textkopplingar. Det finns tre olika textkopplingar, nämligen:

• Text till själv- koppla händelseförloppet i texten till något man själv varit med om.
• Text till text – koppla händelseförloppet till något man läst i en annan bok eller sett i en film.
• Text till världen- koppla händelseförloppet till en händelse som skett t.ex. på skolan eller något man läst eller sett på nyheterna.

Jag har gjort stödmallar till alla textkopplingar. Så här ser de ut:

Ett tips är att använda bilderböcker till lektionerna. Förutom att du hinner läsa ut boken på relativt kort tid får du också bilder som kan vara till hjälp för eleverna. Det är också ett utmärkt tillfälle att arbeta med olika kända barnboksförfattare. Nedan hittar du några förslag på böcker att använda:
​
Exempel på bilderböcker:

• Alfons Åberg böckerna av Gunilla Bergström
• Böckerna om Benny av Barbro Lindgren
• Mamma Mu och Kråkan böckerna av Jujja och Tomas Wieslander
• Lilla spöket Laban av Inger & Lasse Sandberg
• Vi på Saltkråkan (och andra böcker) av Astrid Lindgren
• Böckerna om Gittan av Pija Lindenbaum
• Pelle på planetfärd av Jan Lööf

Förutom att textkopplingar är bra för att utveckla barnens läsförmåga är det också en nyttig övning att lära sig tänka ur olika perspektiv. Utifrån vilka böcker du väljer kan du ganska enkelt diskutera olika temaområden, t.ex. vänskap, mobbning, civilkurage eller något annat värdeladdat tema. Detta gör att det är enkelt att arbeta tematiskt kring ämnet om man så vill.
Hoppas att du har fått något tips till din egen undervisning. Lycka till!
​

Inlägget har tidigare publicerats på LR-bloggar i oktober 2019.

I blogginlägget "Hur kan vi förbättra elevernas skrivande?" delade jag med mig av lite tankar och idéer jag fått efter en genomgång av nationella proven i svenska för årskurs 3. Kort sammanfattat berättade jag att vi i kollegiet bestämde att mer regelbundet öva eleverna i att skriva kortare texter.
I detta inlägg tänker jag berätta hur jag just nu arbetar med kortare skrivuppgifter i min etta. Som i många ettor är spridningen på elevernas skrivförmåga stor. Några kan endast känna igen och skriva ett fåtal bokstäver, andra kan skriva de flesta bokstäverna medan en del kan skriva ord och meningar. Med detta i bakhuvudet vill jag försöka skapa bra förutsättningar för alla elever att komma igång med att skriva korta texter. Dessutom vill jag att eleverna denna gång ska skriva för hand.

Nedan kan du ta del av min planering av arbetsområdet:
Varje vecka får eleverna en skrivuppgift med ett vardagligt tema. Under lektionen ska eleverna skriva och rita en bild som passar till texten. Lektionen börjar med att vi gemensamt läser och pratar om uppgiften. Eleverna får tillgång till en instruktion med stödmeningar och bildstöd. Under de första tillfällena skriver vi modelltexter tillsammans. Sedan får eleverna successivt skriva alltmer själva, allt utifrån sin egen förmåga. Texterna skrivs för hand i ett eget skrivhäfte så att eleverna kan se progressionen i sin skrivutveckling. Texterna har följande teman:
​

• Min familj
• Mitt hem
• Ett roligt spel
• En film
• En leksak
• Ett gosedjur
• Min skola
• Min hemstad
• Ett roligt minne
• Min favoritbok

Jag introducerade temat i min klass för ungefär en månad sedan, och vi har hunnit arbeta med skrivuppdragen under tre tillfällen. Redan nu tycker jag att jag kan se en utveckling i mina elevers skrivande. Första lektionen lyckades alla skriva minst en mening. I måndags (tillfälle tre) skrev de flesta tre meningar. Dessutom var det flera som hann att skriva en eller flera egna meningar också. Det var också tydligt för eleverna att de hade blivit bättre på att skriva, vilket var väldigt kul.
Det ska bli spännande att se vad som händer framöver!

Stödmallar/skyltar för ordklasserna kan du ladda ned här:
Ordklasser 

Jag har samlat några frågor som går att användas som diskussionsunderlag efter att eleverna har tittat på film. Frågorna kan användas i helklass, par eller enskilt och du väljer själv om eleverna gör det muntligt eller skriftligt.

Inlägget publicerades tidigare på LR-bloggare i maj 2018.

Solen skiner och sommaren står för dörren. Vi närmar oss slutet av läsåret och det börjar bli dags att knyta ihop säcken och avsluta inför det kommande sommarlovet. Det är mycket som ska göras de sista veckorna. Tiden brukar gå väldigt fort och innan vi vet ordet av är det dags skolavslutning. Det kan därför vara skönt att börja förbereda inför avslutningen redan nu.

En tradition som många lärare har är att ge sina elever en liten gåva under avslutningsdagen. Det kan vara ett vykort, en dikt, läsbokmärke eller något annat. I detta inlägg tänkte jag dela med mig av ett förslag på en sommarpresent. Tanken med gåvan är förstås att önska barnen en glad sommar, men också att öka lusten till att läsa och skriva under sommarlovet.​ Detta för att motverka den s.k. Matteuseffektens inverkan på elevernas läs- och skrivutveckling. Gåvan jag vill tipsa om är en blyertspenna och en skrivbok. En blyertspenna och en skrivbok kan låta lite tråkigt att ge i present, men själva syftet är ju egentligen att motivera eleverna till att skriva och läsa. Jag tänker att ge möjlighet att utveckla sig och bli bättre också kan ses som en gåva i sig. Sen är det så klart upp till var och en hur man tar tillvara på den möjligheten. Det enda jag som lärare kan göra är att försöka ge eleverna goda och likartade förutsättningar för detta.

Jag tog ett vanligt skrivhäfte och slog in det i presentpapper. Etiketten gjorde jag i Canva: Fler etiketter finns att ladda ned i slutet av inlägget.
Boken är en gåva och ingen läxa. Eleverna bestämmer själva (eller tillsammans med sina föräldrar) om de ska skriva och vad de ska skriva om. Jag tror i alla fall att chansen och möjligheten till att skriva överhuvudtaget ökar om barnen har tillgång till en egen skrivbok att skriva i.
Som inspiration har jag också skrivit ned lite tips på vad de kan skriva om. Det kan t.ex. vara att skriva av meningar ur böcker, tidningar eller från datorn. Barnen kan också använda sin fantasi eller skriva ned egna eller andras minnen och tankar. Ord och meningar finns ju överallt! Jag har även gjort ett dokument med olika bilder de kan klippa ut och klistra in som belöning efter att ha skrivit i boken. Allt för att höja motivationen till att skriva.

​Min önskan och förhoppning är att sommargåvan ska inspirera och locka eleverna till att läsa och skriva under sommaren. På så sätt kan vi i skolan hjälpa och stötta våra elever även på lovet då vi vanligtvis inte ses.

Här kan du ladda ned mallarna:
Instruktion "Min sommargåva till dig"
Klipp och klistra märken
Etiketter "Min sommarbok"
Föräldrainformation

Inlägget publicerades tidigare på LR-bloggar i maj 2016.

​I detta inlägg kommer jag berätta om ett arbetsområde som jag just nu håller på med i min klass, nämligen att skriva faktatexter om djur. Detta upplägg går lika bra att använda på hösten och upplägget passar både åk. 2 och 3. Kanske något att starta upp höstens arbete med?

Arbetets upplägg
Arbetsområdet bygger framför på delar av det centrala innehållet i Lgr 22 i svenska och biologi för åk. 3. I kursplanen för svenska står det bl.a. att eleverna ska öva att skriva ”olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språk­li­ga drag”. Det står också att eleverna ska arbeta med "beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras". I kursplanen för biologi står det att eleverna ska arbeta med ”djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter".

Konkretisering av mål för eleverna
Allra först fick eleverna ta del av målen för arbetsområdet. I presentationen fanns också några ämnesspecifika ord (i detta fall klassificering, utseende, boplats, föda och ungar) med så att vi redan från början kunde prata om vad orden betyder.

Uppstart av arbetsområdet
Arbetet startades med att utgå ifrån något eleverna redan var bekanta med, nämligen berättande texter. Vi har tidigare arbetat med sagor och berättande texters uppbyggnad.
Tanken var att först gå igenom en saga om en igelkott och sedan jämföra den med en faktatext om samma djur för att synliggöra skillnader och likheter. Jag hittade sagan ”Haren och Igelkotten” av Bröderna Grimm uppläst som ljudfil på NE (den finns också på SLI).
Nästa steg var att läsa en faktatext om igelkotten. Eleverna jämförde sedan faktatexten med sagan och skrev ned de likheter och skillnader de hittade.

Gemensamt textskrivande
Arbetet fortsatte genom att vi tillsammans läste två olika faktatexter om igelkotten. Vi utgick från en stödmall och strök under den text som passade till våra ämnesspecifika ord. Efter det gjorde vi en gemensam tankekarta. Utifrån tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext på Ipad. Jag använde min Ipad och eleverna kunde hela tiden se vad jag skrev, samtidigt som de skrev på sina Ipads. Vi bestämde också gemensamt vilka meningar och ord vi skulle använda. Innan vi kunde känna oss helt nöjda med texten kollade vi igenom den med hjälp av vår checklista och tränade på kamratbedömning. I checklistan kollar en klasskamrat att alla ämnesspecifika begrepp finns med och ger också feedback genom att skriva två positiva saker med texten (stjärnorna) och en sak kompisen behöver träna vidare på (utropstecknet). När eleverna bearbetat sina texter var det dags att renskriva texten på papper och rita av en igelkott.

Individuellt textskrivande
​Den sista punkten, individuellt skrivande, ska vi arbeta med under veckan som kommer. Eftersom jag grundligt gått igenom de olika momenten ska det bli spännande att se hur arbetet går när de ska arbeta själva. Eleverna ska få välja djur som finns i deras närområde (t.ex. hare, grävling, räv, rådjur, skogsmus m.m.) och skriva en faktatext utifrån arbetsgången. Du hittar bild på den längre ned i inlägget.

​Här kan du ladda ned stödmallarna:
Arbetsgång faktatexter
Faktatext stödmall
Checklista faktatext
​

Inlägget publicerades först på LR-bloggar i december 2016. 

​Om en dryg vecka har vi jullov och visst ska det bli skönt med lite ledighet? Själv ska jag försöka tänka på annat än skola och bara vara med familjen och ta det lugnt. Då kan det vara skönt att redan ha en planering att starta upp den nya terminen med. I min klass, en åk. 3, ska vi börja vårterminen med att arbeta med berättande texter.

Att skriva berättande texter med levande beskrivningar av personer och miljöer, händelseförlopp o.s.v. är svårt för många elever. Min erfarenhet är samtidigt att de som lär sig har stor nytta av det. De får ett försprång som ofta består. Förmågan att berätta och beskriva något som tilltalar andra är något som även vuxna ofta har nytta av och behöver öva på. I vuxenlivet kallas det ibland storytelling, kanske låter lite fräckare på engelska.

I detta blogginlägg tänker jag dela med mig av hur jag har tänkt att lägga upp arbetet. Allt material jag gjort är fritt att använda och jag hoppas att fler än jag har nytta av det.

Konkretisering av mål för eleverna
Allra först ska eleverna få ta del av målen för arbetsområdet. Jag har gjort en PowerPoint där jag berättar vad vi ska arbeta med och vad eleverna ska kunna och hur de visar mig att de kan det de ska. Målen utgår från kunskapskraven och det centrala innehållet för svenska i åk.1- 3.

Uppstart av arbetsområdet
Vi fortsätter sedan med att repetera vad eleverna redan kan. Min klass arbetade med sagor förra året. Vad minns eleverna från det arbetet? I slutet av vårterminen skrev eleverna faktatexter om djur och vi jämförde en berättelse med en faktatext. Kommer de ihåg vad som skiljer texttyperna åt? Min tanke är sedan att eleverna parvis (eller i grupp) ska skriva ned vad de minns i det digitala verktyget Padlet. Då får jag enkelt en sammanställning av elevernas tankar som vi sedan gemensamt kan titta igenom och använda oss av.

Gemensamt textskrivande
Eleverna kommer att få en stödmall, en lista med olika rubriker, en arbetsgång samt en checklista att använda sig av. Vi börjar med att titta på listan med förslag på rubriker som eleverna får användas sig av om de vill. En del elever har svårt med att komma på vad de ska skriva och ett sätt att hjälpa dem är att föreslå ett ämne, eller t.o.m. en rubrik. Listan kommer att vara valfri att använda. Vi ska börja med att skriva en gemensam text och då kommer jag att välja ämne och rubrik, t.ex. den första ”Den osynlige”.

I nästa steg repeterar vi strukturen hos en berättande text. Vi arbetade som sagt med detta förra året så själva strukturen kommer vara bekant för de flesta. Eleverna kommer också att få tillgång till en stödmall. Med stödmallen som hjälp skriver vi sedan en tankekarta gemensamt på ett papper. Jag skriver på ett papper som jag lägger i dokumentkameran så att eleverna kan se hur jag gör. Eleverna skriver samtidigt på egna papper. På detta sätt får alla en egen tankekarta som de sedan kan titta på när de senare ska skriva egna tankekartor. När tankekartan är klar skriver vi den löpande texten på våra Ipads. Jag skriver på min och visar på projektorn. Eleverna skriver samtidigt på sina. När texten är klar använder vi checklistan och kollar att allt är med. Vi gör också en gemensam kamratbedömning. När allt är klart får eleverna renskriva texten med penna på papper och rita en bild till.

Individuellt textskrivande
Nu är det dags för eleverna att skriva på egen hand. De ska nu själva bestämma vad berättelsen ska handla om, antingen med hjälp av mina förslag på rubriker eller med hjälp av sin fantasi. De följer sedan samma arbetsgång som vi gjort tillsammans, se bild lite längre ned.

När berättelserna är klara ska eleverna få läsa upp dem för sina klasskamrater. Om det ska ske för hela klassen eller gruppvis har jag inte bestämt ännu. Kanske får eleverna själva får välja hur de vill göra.

Inlägget publicerades först på LR-bloggar i september 2016.

​Elever som just lärt sig skriva behöver ofta hjälp med att stava. För oss lärare uppkommer ofta dilemmat hur mycket vi ska lägga oss i elevernas texter. I detta inlägg kan du få några tips på hur du kan undervisa om stavning och språklära.

En fråga som ofta återkommer bland lågstadielärare är hur mycket vi ska träna eleverna i att stava rätt. Ska vi lärare ”peta” i elevernas texter och rätta vartenda stavfel eller ska eleverna få skriva fritt? Förstör vi barnens skrivlust om de måste sudda och ändra i texten så fort det blir fel?
Min erfarenhet är att många elever vill stava rätt. De frågar om de inte vet hur ett ord stavas och vill ha hjälp. Problemet kan då vara att jag som lärare inte hinner hjälpa alla. Ett sätt att underlätta detta är att använda digitala verktyg, vilket jag skrivit om i tidigare inlägg.

Jag brukar också undervisa barnen i språklära. Vi går igenom stavningsregler och övar på hur dessa fungerar. Alla elever kanske inte tar till sig stavningsreglerna just då, men eftersom vi återkommer till dessa senare under året så brukar många i alla fall bli hjälpta av dem. Dessutom brukar jag skriva upp reglerna och sätta upp dem i klassrummet. Där kan eleverna gå tillbaka och repetera ifall de har glömt.
​

I år har vi precis tränat på vokalerna och dubbelteckning i min åk. 3. Jag tänkte därför i detta inlägg dela med mig hur vi, på ett relativt enkelt sätt, arbetat med det.

Eleverna hade redan i åk. 2 arbetat med vokalerna och vi började med att repetera vilka vokalerna är. Jag har under många år lärt ut "Vokalvisan", texten ser du ovan. Vokalvisan är kort och brukar vara enkel att komma ihåg för eleverna. I år har jag testat en ny sång, nämligen Gåspennans "AOUÅ EIYÄÖ" som finns på Youtube. I sången sjunger Holger och Fixx om vokalerna. De berättar både om reglerna för lång och kort vokal och går igenom dubbelteckning. I slutet av sången nämner de också vilka vokaler som är hårda och vilka som är mjuka.
​
Efter att vi lyssnat på sången skrev vi en gemensam tanketavla på tavlan. Tankekartan har jag sedan sammanställt till en affisch. Så här ser den ut:

Sist, men inte minst, fick eleverna öva på vokalerna och dubbelteckning i vårt digitala läromedel i svenska. Extrauppgifter hittade jag på elevspel. Där finns det både uppgifter för de som behöver öva lite extra och de som behöver utmaningar.

Under året kommer vi kunna gå tillbaka och repetera reglerna, både genom att titta på Youtubefilmen och affischen. Jag kan också hänvisa till affischen när jag ser att någon av mina elever behöver träna på dubbelteckning. Min förhoppning är att detta ska hjälpa eleverna att bli säkrare på att stava rätt.
​
Skrivlusten är mycket viktig för ett barn som nyss lärt sig skriva och visst ska vi vara noga med att inte förstöra den, men samtidigt måste vi i skolan också ge eleverna verktyg för att kunna använda språket rätt. ”Förut kunde jag inte stava så bra men nu har jag lärt mig det på svensklektionerna”, sa en tidigare elev på ett utvecklingssamtal. Visst är det ljuv musik i en lärares öron?

Inlägget publicerades först på LR-bloggar i oktober 2016.

​I detta inlägg tänker jag dela med mig av tips om hur jag, genom ett läsprojekt som börjar under höstlovet, tänker intensivträna läsning i min klass.

Sommaren 2016 kom regeringen med förslaget att höstlovet ska byta namn till läslovet. Detta som del av lässatsningen ”Hela Sverige läser med barnen”, där också den nya läsdelegationen ingår (som jag skrev om i inlägget "Barns läsning angår alla". Regeringen är alltså tydlig med att de vill att barn ska lägga mer tid på läsning än vad de gör idag. Min tanke med läsprojektet är att redan i år stötta eleverna  genom att låta höstlovet vara ett läslov. Läslovet blir en uppstart för vårt fortsatta arbete.
Jag planerar att starta upp projektet veckan innan lovet (v.43) genom att bl.a. ge boktips och prata om olika böcker i min klass. Föräldrarna ska få information hemskickad med tips om hur de kan stötta sina barn i läsningen.

Under Bokmässan besökte jag flera intressanta föreläsningar och seminarier. Under ett av dem fick jag möjlighet att lyssna på barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren. Helena Bross har skrivit den populära serien om eleverna i ” Klass 1B” och Magnus Ljunggren serien om ”Riddarskolan”. Deras böcker brukar vara mycket uppskattade, kanske framför allt av barn som nyss lärt sig att läsa. Deras föreläsning hette ”20 tips om hur man får barn att läsa”. Ett par av dessa är främst riktade till föräldrar och andra vuxna i barnens närhet.

Eftersom läslovet pågår utanför skoltid tänker jag skicka ut et en variant på åtta av dessa lästips inför läslovet. Här är en sammanställning av dessa:

1. Barn gör som vuxna gör. Var en läsande förebild, läs mycket själv.
2. Läs högt för ditt barn. Läs gärna i en bok som ligger på lite svårare nivå än vad barnet klarar av att läsa själv. Prata om det ni har läst.
3. Gå till biblioteket tillsammans, låna böcker och få inspiration.
4. Vilka böcker tycker ditt barn om? Vilken genre gillar ditt barn bäst? Kanske är det deckare, fantasy, häst- eller faktaböcker? Se till att ni har böcker hemma i rätt genre.
5. Turas om att läsa. Läs början i boken högt eller turas om, t.ex. genom att läsa varannan sida.
6. Läs samma bok samtidigt. Sitt bredvid barnet och läs samma bok tillsammans. Det blir ett utmärkt tillfälle att prata om både bild och text.
7. Se en film om boken. Det kan underlätta läsförståelsen att se en filmatisering av boken.
8. Inte bara lust, krav också! Barn måste läsa även om de inte vill. Sätt upp ett läsmål för ditt barn kanske t.o.m. med en belöning när målet är uppnått.

​Jag har även gjort en kortare mall med lästips som jag tänker skicka med barnen hem.

Under v.44 kommer eleverna få i uppgift att samla på sig böcker, förslagsvis genom att låna på biblioteket, men det går självklart också bra att köpa eller låna av någon kompis.
När skolan sedan sätter igång efter lovet har eleverna i läsläxa att läsa minst 20 minuter per dag i en valfri bok, och även svara på frågor utifrån Barbro Westlunds läsförståelsestrategier. Jag har använt läsfixarna från ”En läsande klass” och bokkamraterna från ”Lärandelek” som inspiration när jag sammanställt frågorna. Sammanlagt kommer eleverna få fem olika läsförståelseuppdrag.

Om allt går enligt planerna kommer vi att avsluta intensivläsningen veckan innan jullovet. På vilket sätt vi ska göra detta har jag inte planerat ännu. Någon som har något bra tips?

​

Under Skolforum 2017 höll jag en föreläsning "Inspirera till läsning i skola och hemmet. Föreläsningen filmades och finns på  LRplay. Där kan du ta del av tips och idéer kring läsning. 

Här kan du ladda ned stödmallarna:
Bli en stjärnläsare
​Inspirera till läsning

Inlägget publicerades först på LR-bloggar i november 2017 under namnet "Boksamtal om en film".

För några veckor sedan skrev jag ett blogginlägg om hur jag arbetar med att läsa och samtala om texter i min klass. I inlägget lovade jag återkomma till hur man kan arbetat med att stötta och stimulera barn i läsning genom samtal. I detta inlägg kommer jag därför berätta om en lektion där vi kommer att arbeta med boksamtal utifrån Aidan Chambers bok "Böcker inom oss".

Chambers menar att eleverna måste få prata och reflektera kring det lästa för att utvecklas i sin läsning. I sin bok berättar han om dessa fyra grundfrågor som samtalen kan utgå ifrån, nämligen:

• Vad tyckte du om i boken?
• Vad tyckte du inte om i boken?
• Finns det något du undrar över?
• Vilka mönster ser du?

Denna gång tänkte jag inte använda frågorna till en bok, utan till en animerad kortfilm. Filmen jag planerar att använda heter ”The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore” och handlingen i filmen kommer från boken med samma namn av William Joyce. Filmen är fylld med små klurigheter som sätter igång tankeverksamheten, vilket gör att den är perfekt att ha som utgångspunkt för samtal. Filmen hittar du på Youtube.

Min tanke är att låta eleverna titta på filmen och efteråt diskutera frågor såsom:

• Vad tyckte du om i filmen?
• Var det något du inte tyckte om i filmen?
• Var det något i filmen du inte förstod?
• Lade du märke till några mönster eller kopplingar i filmen?
• Tror du att det som händer i filmen skulle kunna hända på riktigt?
• Vad tror du att den som gjort filmen vill att vi ska tänka när vi sett filmen?

​Efter att vi har arbetat med frågorna ska eleverna få rita och skriva ned sina tankar. Min förhoppning är att eleverna får sig en tankeställare kring vad böcker har för betydelse för oss människor. Om inte annat hoppas jag att filmen och samtalen kan hjälpa till att skapa en positiv bild av böcker och läsning.

Inlägget publicerades först på LR-bloggar oktober 2017.

​Betydelsen för barn att få lyssna på och reflektera kring böcker är nog känt för de flesta. Fördelarna är många, t.ex. får barnen möta nya ord, uttryckssätt och få en förståelse för hur berättelser är uppbyggda. Allt detta har barnen nytta av när de själva alltmer ska utveckla sin egen läs- och skrivförmåga.

Jag har läst högt i alla klasser jag har haft, oberoende av årskurs. Detta, att få en gemensam läsupplevelse, skapar gemenskap och trygghet hos eleverna. Vi kan också på ett enkelt sätt reflektera kring olika situationer som uppkommer i böckerna, både verkliga och overkliga, utan att det blir för personligt för barnen. En perfekt utgångspunkt vid t.ex. värdegrundsarbete.

I år arbetar jag i en etta och jag kommer till en början mest använda bilderböcker vid högläsningen. Min erfarenhet är att det är mycket uppskattat av barnen att lyssna på och titta i bilderböcker.

På min skola har vi dokumentkameror i alla klassrum, vilket gör att det på ett enkelt sätt går att visa bilderna för hela klassen samtidigt. Det underlättar för barnen att få bilder som stöd när de ska förstå den lästa texten. Dessutom täcker vi flera delar av det centrala innehållet i svenska för åk. 1-3 (Red. Länken fungerar inte längre.) , både gällande berättande texters innehåll samt att känna till några barnboksförfattare och illustratörer.

Jag har valt ut några kända svenska barnboksförfattare, bl.a. Elsa Beskow, Astrid Lindgren, Gunilla Bergström, Jan Lööf, Sven Lindgren, Barbro Lindgren samt Inger och Lasse Sandberg som vi ska arbeta med.
​
Innan vi sätter igång med läsprojektet ska vi gemensamt i klassen prata om vad eleverna ska tänka på före, efter och under läsningen.
​
Före läsningen

• Titta på framsidan av boken. Vad föreställer bilden? Vad tror du kommer att hända i boken?
• Läs titeln eller rubriken. Vad tror du att den innebär?

Under läsningen

• Lyssna noga på texten och försök göra dig inre bilder av det som händer.
• Titta på bilderna och använd dem som stöd om det t.ex. kommer ord du inte förstår.

Efter läsningen

• Sammanfatta texten. Vad var det som hände?
• Fundera på frågorna: Vad tyckte du om i boken? Vad tyckte du inte om i boken? Finns det något du undrar över? Vilka mönster ser du?

​Frågorna som ställs efter läsningen kommer från boken "Böcker inom oss" av Aidan Chambers. I den boken berättar författaren hur  man kan stimulera och handleda barn till läsförståelse genom boksamtal. Jag kommer att berätta mer om den tekniken i ett senare blogginlägg.
​
Vi kommer att använda denna struktur när jag läser några av böckerna. Ibland läser vi bara och tittar på bilder utan att lägga så stor vikt på att reflektera. Jag tror nämligen att det är viktigt att barnen ibland bara får njuta av att lyssna på en text utan att det ska vara något krav på återkoppling efteråt. Vi läser för att det är mysigt och lustfyllt. Däremot är min förhoppning att barnen genom en mer strukturerad lästräning så småningom själva gör analysen omedvetet, utan att de själva tänker på det. Detta tror jag många kommer att ha nytta av när de själva ska läsa och förstå texter.

Inlägget är en sammanfattning av inläggen "veckans bokstav del 1 och 2" som publicerades på LR-bloggar september 2015 och augusti 2017.

Frågan är om det någon gång skiljer så mycket i barnens individuella behov. I detta inlägg tänker jag berätta om min struktur gällande bokstavsarbetet i åk.1, hur jag brukar presentera bokstäverna och den arbetsgång jag brukar använda mig av.Jag börjar med att presentera de olika nivåerna (eller stegen) som finns i läs- och skrivutvecklingen med utgångspunkt från boken ”Grunderna inom läs- och skrivinlärning” av Inger Fridolfsson.
​

1. Pseudoläsning (eller skenläsning) är det första steget. Barn som har fått många sagor och böcker lästa för sig kan till slut ha lärt sig texten utantill. Barnet kan då läsa ur minnet för t.ex. gosedjur eller andra barn och vuxna.
2. Logografisk läsning. Efter ett tag lär sig barnen känna igen kända och vanligt förekommande skyltar t.ex. STOP; Mc Donalds och Coca Cola. Det är egentligen symbolen som de känner igen och de kan då berätta vad som står på skyltarna. Barnet ser skylten som en bild men de har inte lärt sig att ljuda ihop ordet. Den första bokstaven i ordet brukar de däremot ofta känna igen,
3. Alfabetisk läsning är tredje steget i läsprocessen. Barnet har då lärt sig ljuden för bokstäverna och kan då ljuda ut ord ljud för ljud samt sätta ihop dem och uppfatta vilket ord ljuden bildar. För att nå detta stadium behöver barnet har förståelse för sambandet mellan fonem (minsta byggstenen i orden) och grafem (bokstavsljuden). Barnet måste förstå att varje bokstav motsvaras med ett ljud.
4. Den ortografiska (och morfologiska) läsningen (det sista steget i läsutvecklingen) infinner sig när barnet inte längre behöver ljuda ut ljuden i varje ord utan ser ordet som en ortografisk bild. Ord och morfem (de minsta betydelsebärande enheterna i ord) läses som en enhet av bokstäver, och vanliga bokstavskombinationer uppfattas som en helhet. Nu kan barnet koncentrera sig på att förstå innehållet i texten i stället för att läsa ut orden. Detta stadium brukar eleverna (enligt läsforskare) nå i tredje eller fjärde klass.

Skrivutvecklingen följer samma utvecklingssteg som läsutvecklingen och de olika processerna stödjer varandra. Man kan säga att läsning är en fonemsyntes, en process där fonemen (språkljuden) sätts samman. Skrivning är däremot det motsatta, en fonemsegmentering. Fonemen (språkljuden) delas upp och kopplas sedan till ett bokstavsnamn som skrivs ned. Eftersom att läsa och att skriva hänger ihop ar det viktigt (enligt Fridolfsson) att läraren använder både läs- och skrivaktiviteter i sin läsundervisning.
Min erfarenhet är att när barnen börjar i åk.1 brukar de allra flesta ha minst ha kommit till steg 2, den logografiska läsningen. Det finns alltid några barn som kan ljuda (steg 3) och t.o.m. läsa logografiskt. Många av barnen som redan knäckt läskoden och kanske t.o.m. kan läsa många ord ortografiskt, brukar ofta inte ha kommit lika långt i sin skrivutveckling. En del barn kan däremot skriva innan de lär sig att läsa. Spridningen på läs- och skrivförmågan hos eleverna i en klass kan alltså vara väldigt stor.

När jag planerar upp mitt bokstavsarbete brukar jag därför lägga in moment som kan anpassas utifrån den nivå eleven befinner sig just då. De flesta brukar behöva träna på att skriva bokstäverna på rätt sätt, en del barn behöver lägga mer tid på att träna ljudning, medan andra på att skriva. Arbetsgången för bokstavsarbetet brukar se likadan ut för varje bokstav och vi brukar göra ca en bokstav i veckan.

I blogginlägget "Att lära barn läsa" berättade jag hur jag brukar introducera bokstavsarbetet med en bok, "ABCD" av Inger och Lasse Sandberg. När vi läst klart boken brukar klassen ”få besök” av Spöket Laban (som barnen fått höra om i boken) i form av en handdocka. Spöket Laban har med sig ett antal föremål som börjar på samma bokstav och med föremålen som ledtrådar ska eleverna lista ut vilken bokstav vi ska arbeta med under veckan.
​
Så här kan en veckoplanering för bokstavsarbetet se ut:

• Vi börjar med att barnen får besök av Spöket Laban (en handdocka) som har med sig ett antal föremål som alla börjar  på veckans bokstav. Efter det får klassen gissa vilken bokstav vi ska arbeta med.
• Vi skriver upp ord som börjar på bokstaven på ett blädderblock.
• Vi spårar och skriver bokstaven på ett dragspelspapper.
• Vi arbetar i Bokstavsboken (eller övar på Ipaden beroende på läromedel).
• Barnen läser en bokstavsvers.
• Barnen skriver bokstaven så fint de kan i Finskrivningsboken
• Vi avslutar med att de barn som kan skriver en saga med bokstaven. I början kommer inte alla att skriva, det beror lite på hur långt man kommit i sin skrivutveckling.

Tanken är att arbeta med bokstavsschemat under en stor del av åk. 1 så självklart kommer jag att utvärdera och säkerligen ta bort och lägga till moment under arbetets gång.

Här kan du ladda ned ett exempel på bokstavsschema:
Bokstavsschema åk. 1