Bokstavsarbete åk.1

Inlägget är en sammanfattning av inläggen "veckans bokstav del 1 och 2" som publicerades på LR-bloggar september 2015 och augusti 2017.

Att undervisa den första läs- och skrivinlärningen är bland det roligaste, men också svåraste, man kan göra som lärare. I samma klass kan det finnas allt från barn som precis börjat känna igen symboler till barn som nästan läser flytande. Vilken utmaning för lärare att organisera en undervisning som passar alla!

Frågan är om det någon gång skiljer så mycket i barnens individuella behov. I detta inlägg tänker jag berätta om min struktur gällande bokstavsarbetet i åk.1, hur jag brukar presentera bokstäverna och den arbetsgång jag brukar använda mig av.Jag börjar med att presentera de olika nivåerna (eller stegen) som finns i läs- och skrivutvecklingen med utgångspunkt från boken ”Grunderna inom läs- och skrivinlärning” av Inger Fridolfsson.
​

1. Pseudoläsning (eller skenläsning) är det första steget. Barn som har fått många sagor och böcker lästa för sig kan till slut ha lärt sig texten utantill. Barnet kan då läsa ur minnet för t.ex. gosedjur eller andra barn och vuxna.
2. Logografisk läsning. Efter ett tag lär sig barnen känna igen kända och vanligt förekommande skyltar t.ex. STOP; Mc Donalds och Coca Cola. Det är egentligen symbolen som de känner igen och de kan då berätta vad som står på skyltarna. Barnet ser skylten som en bild men de har inte lärt sig att ljuda ihop ordet. Den första bokstaven i ordet brukar de däremot ofta känna igen,
3. Alfabetisk läsning är tredje steget i läsprocessen. Barnet har då lärt sig ljuden för bokstäverna och kan då ljuda ut ord ljud för ljud samt sätta ihop dem och uppfatta vilket ord ljuden bildar. För att nå detta stadium behöver barnet har förståelse för sambandet mellan fonem (minsta byggstenen i orden) och grafem (bokstavsljuden). Barnet måste förstå att varje bokstav motsvaras med ett ljud.
4. Den ortografiska (och morfologiska) läsningen (det sista steget i läsutvecklingen) infinner sig när barnet inte längre behöver ljuda ut ljuden i varje ord utan ser ordet som en ortografisk bild. Ord och morfem (de minsta betydelsebärande enheterna i ord) läses som en enhet av bokstäver, och vanliga bokstavskombinationer uppfattas som en helhet. Nu kan barnet koncentrera sig på att förstå innehållet i texten i stället för att läsa ut orden. Detta stadium brukar eleverna (enligt läsforskare) nå i tredje eller fjärde klass.

Skrivutvecklingen följer samma utvecklingssteg som läsutvecklingen och de olika processerna stödjer varandra. Man kan säga att läsning är en fonemsyntes, en process där fonemen (språkljuden) sätts samman. Skrivning är däremot det motsatta, en fonemsegmentering. Fonemen (språkljuden) delas upp och kopplas sedan till ett bokstavsnamn som skrivs ned. Eftersom att läsa och att skriva hänger ihop ar det viktigt (enligt Fridolfsson) att läraren använder både läs- och skrivaktiviteter i sin läsundervisning.
Min erfarenhet är att när barnen börjar i åk.1 brukar de allra flesta ha minst ha kommit till steg 2, den logografiska läsningen. Det finns alltid några barn som kan ljuda (steg 3) och t.o.m. läsa logografiskt. Många av barnen som redan knäckt läskoden och kanske t.o.m. kan läsa många ord ortografiskt, brukar ofta inte ha kommit lika långt i sin skrivutveckling. En del barn kan däremot skriva innan de lär sig att läsa. Spridningen på läs- och skrivförmågan hos eleverna i en klass kan alltså vara väldigt stor.

När jag planerar upp mitt bokstavsarbete brukar jag därför lägga in moment som kan anpassas utifrån den nivå eleven befinner sig just då. De flesta brukar behöva träna på att skriva bokstäverna på rätt sätt, en del barn behöver lägga mer tid på att träna ljudning, medan andra på att skriva. Arbetsgången för bokstavsarbetet brukar se likadan ut för varje bokstav och vi brukar göra ca en bokstav i veckan.

I blogginlägget "Att lära barn läsa" berättade jag hur jag brukar introducera bokstavsarbetet med en bok, "ABCD" av Inger och Lasse Sandberg. När vi läst klart boken brukar klassen ”få besök” av Spöket Laban (som barnen fått höra om i boken) i form av en handdocka. Spöket Laban har med sig ett antal föremål som börjar på samma bokstav och med föremålen som ledtrådar ska eleverna lista ut vilken bokstav vi ska arbeta med under veckan.
​
Så här kan en veckoplanering för bokstavsarbetet se ut:

• Vi börjar med att barnen får besök av Spöket Laban (en handdocka) som har med sig ett antal föremål som alla börjar  på veckans bokstav. Efter det får klassen gissa vilken bokstav vi ska arbeta med.
• Vi skriver upp ord som börjar på bokstaven på ett blädderblock.
• Vi spårar och skriver bokstaven på ett dragspelspapper.
• Vi arbetar i Bokstavsboken (eller övar på Ipaden beroende på läromedel).
• Barnen läser en bokstavsvers.
• Barnen skriver bokstaven så fint de kan i Finskrivningsboken
• Vi avslutar med att de barn som kan skriver en saga med bokstaven. I början kommer inte alla att skriva, det beror lite på hur långt man kommit i sin skrivutveckling.

Tanken är att arbeta med bokstavsschemat under en stor del av åk. 1 så självklart kommer jag att utvärdera och säkerligen ta bort och lägga till moment under arbetets gång.

Här kan du ladda ned ett exempel på bokstavsschema:
Bokstavsschema åk. 1