Inlägget publicerades först på LR-bloggar i februari 2016. Att utveckla sin undervisning och att hela tiden sträva efter att hitta bättre metoder och pedagogiska grepp är en viktig del av läraryrket. Ett sätt att få nya perspektiv är att besöka skolmässor och göra studiebesök. För några veckor sedan hade jag möjlighet att besöka Bett-mässan och även besöka Woodcroft Primary School i London. Detta besök har jag berättat mer om i tidigare blogginlägg och nu tänker jag dela med mig av ytterligare en reflektion. Under besöket på Woodcroft gick vi på rundvandring i skolan. Väggarna i korridorerna var prydda med teckningar och elevarbeten. Målningarna var noggranna och gjorda av olika material. Elevarbetena var genomtänkta och ofta, vilket förvånade mig, skrivna för hand med penna. Detta var alltså en skola som valts ut för att visa hur de arbetar med digitala verktyg men de arbeten de valt att sätta upp på sina väggar var ofta skrivna för hand. Hemma i Sverige och mitt eget klassrum har jag funderat över väggarna på Woodcroft Primary School. Tänk att en skola som storsatsar på digital teknik väljer att visa upp arbeten som är handskrivna? Dessutom verkar det som att eleverna lärt sig att skriva ordentligt med penna. Texten på bilden nedan var en genomsnittlig text och eleven som skrivit den går i grade 3, vilket motsvarar åk. 2 i Sverige, och visst måste man säga att texten är bra för att vara skriven av en elev i 8-årsåldern? I dagens samhälle går vi allt mer bort från att använda penna och skriva för hand. Hur detta påverkar inlärningen finns ännu inte så mycket forskning om.
I serien ”Skolministeriet” från Utbildningsradion berättas i programmet ”Vad går förlorat med handskriften” (Red. Länken fungerar inte längre.) att det finns en oro att ett uteslutande användande av läsplattor och skrivbord kan påverka den tidiga läs- och skrivinlärningen negativt. I programmet berättas både om fördelar med och farhågor kring ny teknik. Enligt personerna som intervjuas finns det ännu inte tillräckligt med neurologisk forskning om vad som händer i hjärnan när vi formar bokstäver för hand och vad som går förlorat när vi alltmer använder tangentbord att skriva på. De menar att vi inte ska välja bort tekniken, utan att vi måste ta reda på hur hjärnan påverkas och i vilka sammanhang det spelar roll och inte. Åke Grönlund, professor vid Örebro universitet, har gjort en studie där han undersökte Sollentunaelevernas kunskapsutveckling före och efter skolan börjat använda sig av IT-stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Enligt Grönlund förbättrades elevernas skrivande och kommunikationsförmåga när de kunde koncentrera sig på själva texten och inte behövde koncentrera sig på att forma bokstäver. Dessutom hade skolorna i Sollentuna gemensamma webbsidor där eleverna la upp sina texter, vilket gjorde det enklare för lärare och klasskamrater att läsa och ge feedback till texterna, vilket också var positivt för lärandet. På Woodcroft Primary School valde de definitivt inte bort tekniken, snarare tvärtom. Eleverna skrev sina texter digitalt och delade dem med klasskamrater och lärare. De använde digital teknik i alla ämnen på skolan. Samtidigt valde de inte bort den analoga tekniken utan prydde skolans väggar med teckningar och berättelser gjorda för hand. 8-åringen som skrev sagan om Mrs. Twit kan forma bokstäver och skriva med tydlig handskrift, vilket tyder på att hen fått en hel del träning i detta. Jag tror att vi måste vara noga med att låta både den digitala och den analoga tekniken ta plats i undervisningen. Inom snar framtid hoppas jag också kunna ta del av forskning om vad som händer i vår hjärna när vi formar bokstäver för hand. För visst händer det saker? Kan det vara så att vi i skolan kan vinna på att resonera på samma sätt som personalen på Google gör på sina möten? Personalen på Google har förmodligen tillgång till de bästa digitala verktygen man kan tänka sig och de som vill bromsa teknikutvecklingen är förmodligen i minoritet bland de anställda. Men de väljer ofta att skriva för hand. De bedömer att kreativiteten och minnet blir bättre när motoriken och hjärnan arbetar tillsammans. Jag tror i alla fall att det är i alla fall värt att undersöka vidare innan vi tar bort pennorna och penslarna från barnen.
0 Comments
Leave a Reply. |
Mia KempeLärare, bloggare och f.d. Ämnespanare för LR. Skriver om min undervisning på låg- och mellanstadiet. ArkivKategorier
Alla
|