Att skriva berättelser

Inlägget publicerades först på LR-bloggar i december 2016. 

​Om en dryg vecka har vi jullov och visst ska det bli skönt med lite ledighet? Själv ska jag försöka tänka på annat än skola och bara vara med familjen och ta det lugnt. Då kan det vara skönt att redan ha en planering att starta upp den nya terminen med. I min klass, en åk. 3, ska vi börja vårterminen med att arbeta med berättande texter.

Att skriva berättande texter med levande beskrivningar av personer och miljöer, händelseförlopp o.s.v. är svårt för många elever. Min erfarenhet är samtidigt att de som lär sig har stor nytta av det. De får ett försprång som ofta består. Förmågan att berätta och beskriva något som tilltalar andra är något som även vuxna ofta har nytta av och behöver öva på. I vuxenlivet kallas det ibland storytelling, kanske låter lite fräckare på engelska.

I detta blogginlägg tänker jag dela med mig av hur jag har tänkt att lägga upp arbetet. Allt material jag gjort är fritt att använda och jag hoppas att fler än jag har nytta av det.

Konkretisering av mål för eleverna
Allra först ska eleverna få ta del av målen för arbetsområdet. Jag har gjort en PowerPoint där jag berättar vad vi ska arbeta med och vad eleverna ska kunna och hur de visar mig att de kan det de ska. Målen utgår från kunskapskraven och det centrala innehållet för svenska i åk.1- 3.

Uppstart av arbetsområdet
Vi fortsätter sedan med att repetera vad eleverna redan kan. Min klass arbetade med sagor förra året. Vad minns eleverna från det arbetet? I slutet av vårterminen skrev eleverna faktatexter om djur och vi jämförde en berättelse med en faktatext. Kommer de ihåg vad som skiljer texttyperna åt? Min tanke är sedan att eleverna parvis (eller i grupp) ska skriva ned vad de minns i det digitala verktyget Padlet. Då får jag enkelt en sammanställning av elevernas tankar som vi sedan gemensamt kan titta igenom och använda oss av.

Gemensamt textskrivande
Eleverna kommer att få en stödmall, en lista med olika rubriker, en arbetsgång samt en checklista att använda sig av. Vi börjar med att titta på listan med förslag på rubriker som eleverna får användas sig av om de vill. En del elever har svårt med att komma på vad de ska skriva och ett sätt att hjälpa dem är att föreslå ett ämne, eller t.o.m. en rubrik. Listan kommer att vara valfri att använda. Vi ska börja med att skriva en gemensam text och då kommer jag att välja ämne och rubrik, t.ex. den första ”Den osynlige”.

I nästa steg repeterar vi strukturen hos en berättande text. Vi arbetade som sagt med detta förra året så själva strukturen kommer vara bekant för de flesta. Eleverna kommer också att få tillgång till en stödmall. Med stödmallen som hjälp skriver vi sedan en tankekarta gemensamt på ett papper. Jag skriver på ett papper som jag lägger i dokumentkameran så att eleverna kan se hur jag gör. Eleverna skriver samtidigt på egna papper. På detta sätt får alla en egen tankekarta som de sedan kan titta på när de senare ska skriva egna tankekartor. När tankekartan är klar skriver vi den löpande texten på våra Ipads. Jag skriver på min och visar på projektorn. Eleverna skriver samtidigt på sina. När texten är klar använder vi checklistan och kollar att allt är med. Vi gör också en gemensam kamratbedömning. När allt är klart får eleverna renskriva texten med penna på papper och rita en bild till.

Individuellt textskrivande
Nu är det dags för eleverna att skriva på egen hand. De ska nu själva bestämma vad berättelsen ska handla om, antingen med hjälp av mina förslag på rubriker eller med hjälp av sin fantasi. De följer sedan samma arbetsgång som vi gjort tillsammans, se bild lite längre ned.

När berättelserna är klara ska eleverna få läsa upp dem för sina klasskamrater. Om det ska ske för hela klassen eller gruppvis har jag inte bestämt ännu. Kanske får eleverna själva får välja hur de vill göra.

Här kan du ladda ned alla stödmallar:
Rubriker berättande text
Arbetsgång berättande text
Berättande text stödmall
​Berättande text checklista